Hur man utser ”Sjuhärads mest innovativa kommun”

 

Hur utser man ”Sjuhärads mest innovativa kommun”? Naturligtvis genom kontorstolscurling, gigantiskt sudoku och skulpturbygge.

– Nu är det din tur. Kom igen!

– Ja, tre poäng!

Koncentrationen är fullständig när deltagarna i lag Tranemo turas om att skjuta iväg varandra i en kontorsstol från Kinnarp. Förbipasserande tittar roat på när slipsklädda speldeltagare rullar fram i korridoren.

Det är den 14:e november. Kontorstolscurlingen är en del av entreprenörsspelet Etopi, som Drivhuset arrangerar i samband med E.GO-dagen (Entrepreneurial Go) på Högskolan i Borås. Spelet har samlat studenter, näringslivsrepresentanter och politiker i olika lag med uppgiften att lösa problem vid olika stationer. Runt hundra personer deltar i spelet vars tema för dagen är att utse ”Sjuhärads mest innovativa kommun”. Spelledare är Herman Bolin, självutnämnd knalle, som storstilat inleder tävlingen från scenen:

– Ni har samlats här för att mätas i entreprenörskapets tunga vågskål.

Efter gonggongens ljud har kvällens lag, med namn som Tranemo, Varberg och Svenljunga, tolv minuter på sig att lösa uppgifter iscensatta av olika företag.

Studenterna Catarina Jonasson och Lina Erlandsson läser Affärs- och produktutveckling inom textil vid Högskolan i Borås. Nu tävlar de i lag Tranemo.

– Detta är en möjlighet att träffa folk och ha kul och kanske knyta lite kontakter, säger de.

Vid Gärde Wesslau Advokatbyrås bord testas deras lags argumentationsförmåga då deltagarna får rangordna olika juridiska begrepp utifrån dess betydelse i ett nystartat företag. Uppgiften utlöser flera diskussioner.

– Vad är viktigast att ha fixat först: styrelse eller borgen?

– Bör inte anställningsavtal komma lite högre upp i prioriteringen?

Hos Högskolan i Borås får lagen gissa funktionen på några gamla prylar samt hitta på nya funktioner för desamma. Det som av Tranemo korrekt identifieras som ett verktyg för att tvinna tråd föreslås också kunna användas som ”turbovisp”, drinkmixer och roterande prylhängare. De andra gamla textilverktygen får i tanken fungera som piercingverktyg, kombinerad lampa och cd-spelare samt fiskeredskap.

Dagens övriga stationer är bland annat Espira Tillväxtcenter. Här testas deltagarnas kreativitet genom uppgiften att komma på ett nytt användningsområde för en handduk. På Stiftelsen Föreningssparbanken Sjuhärads station handlar det om att lösa ett gigantiskt sudoku, och hos Almi Företagspartner gäller det att hushålla med resurser genom att köra en bilbana.

Etopi är ett samarbete mellan Drivhuset och Fabel Kommunikation och har utformats med hjälp av studenter från Högskolan för Design och Konsthantverk vid Göteborgs universitet. Spelet utvecklades för entreprenörsdagen på Trädgår’n 2004, och har sedan dess genomförts ännu en gång i Göteborg samt i Skövde och Malmö.

– Spelet innebär att vi sätter upp vissa skal och ramar som sedan anpassas efter beställaren, berättar Andreas Ben Salem på Drivhuset i Göteborg. För de partners som är med är Etopi ett positivt sätt att få fram sitt företags budskap, påverka försäljningen och eventuellt rekrytera ny personal.

Spelet handlar om samarbete, kreativitet och lekfullhet. Målet är att under lättsamma former knyta kontakter, få nya intryck och inspireras i sitt eget entreprenörskap och skapande.

– Etopi gör det lättare att mingla eftersom man samarbetar utifrån en gemensam utgångspunkt, säger Andreas Ben Salem.

Mellan omgångarna genomförs under kvällen i Borås också dueller på scenen. Här ställs lagen inför frågor som ”vem är Sveriges mest underskattade entreprenör” och ”vilken blankett måste man fylla i om man ska starta företag”. På frågan: ”Hur ser Borås ut om tjugo år?” blir svaret ”jättebra” godkänt och utlöser spontana applåder i publiken.

Fyra lag går vidare till finalen. Här gäller det att bygga ihop en staty av de klossar man vunnit i de tidigare tävlingsmomenten. Statyn ska spegla entreprenörskap samt laget som helhet, och ger upphov till varierande former och förklaringar. Bland skapelserna finns bland annat en miljövänlig framtidsbil.

– Den verbala förmågan är idag större än den skulpturala, konstaterar speldomare Leif Johansson efter juryns överläggning.

Slutligen följer juryn devisen ”högst vinner” och Marks Kommun, med sin klossvariant av entreprenören (?) Pinocchio, avgår med segern. Vinnarlaget är dock ödmjukt nog att se segern som ett slag för hela Sjuhäradsbygden. Spelkvällen avslutas med musik och minglande.

Drivhuset planerar redan nya omgångar av entreprenörsspelet Etopi.

Published

Leka med döden finalist i internationell tävling

Utställningen Leka med döden har under 2007 genomförts på Vin- & Sprithistoriska museet för att förändra ungas attityder till rattonykterhet och risker i trafiken. Utställningen, som utvecklats av Fabel utsågs nyligen till finalist i den internationella tävlingen “Exellence in road safty award”.

Priset delast ut av Europeiska Kommissionen och syftar till att lyfta fram årets mest innnovativa lösningar för att minska dödsfall på de Europeiska vägarna.

– Vi är stolta och glada över nomineringen. Om utställningen får fler unga människor att inse de allvarliga riskerna och konsekvenserna med att köra onykter kan vi öka säkerheten på vägarna, säger Max Valentin, VD för Fabel Kommunikation.

Leka med döden har blivit en stor succé. Under 2007 har fler än tusen gymnasieungdomar från Stockholmsområdet deltagit och trycket på museet har varit stort. Utställningen kommer hålla öppet även under början av 2008.

– Deltagarna tilldelas roller i en berättelse som börjar med en fest som följs av en tragisk olycka. Ungdomarna får sedan själva uppleva konsekvenserna av vad som hänt i mötet med familj, skola och anhöriga. Upplevelsen blir mycket omskakande, säger Fredrik Engström, projektledare på Fabel.

Genom “European Road Safety Charter” har Europeiska kommissionen uppmanat EU:s medlemsländer att genomdriva konkreta åtgärder, utvärdera resultat och stärka medvetenheten kring trafiksäkerhet och därigenom minska antalet dödsolyckor i Europa.

Läs mer om utställningen på Vin- och Sprithistoriska museets webbplats…

Läs mer om European Road Safety Charter…

Ny undersökning visar: dåligt med feedback på svenska arbetsplatser

 

Medarbetare behöver lära sig att kommunicera bättre med varandra på arbetsplatsen. Det visar en ny undersökning kring  feedback och kommunikation som genomförts under oktober 2007 hos ledare och medarbetare i näringsliv och offentlig sektor. Nästintill sju av tio (65,8 %) av de tillfrågade anser att det finns ett behov av att lära sig mer om feedback i hög eller mycket hög grad på den egna arbetsplatsen. Störst är behovet – enligt fler än nio av tio tillfrågade (90,2 %) – att träna sig att ge och ta emot feedback i svåra situationer. Vi behöver också bli bättre på att lära oss att känna igen skillnader mellan bra och dålig feedback (85,3 %).

Undersökningen genomfördes av Fabel Kommunikation som under många år arbetat aktivt med utbildningar kring kommunikation och feedback. På senare år har man märkt såväl större intresse som behov av effektivare kommunikation genom hög efterfrågan på utbildningsinsatser.

– Fungerande kommunikation på arbetsplatsen är inte bara en arbetsmiljöfråga, det handlar också om företagets långsiktiga effektivitet. Bristfällig kommunikation riskerar att hämma verksamhetens utveckling, menar Max Valentin, VD för Fabel Kommunikation.

– Genom att ge feedback till våra medarbetare hjälper vi varandra att förändra och förbättra beteenden och prestationer. Genom att göra personal och ledning trygga i att ge och ta emot feedback skapas ett öppet och stimulerande arbetsklimat som gynnar både individer och organisation, säger Thomas Davidsson, leg. psykolog.

Niels Righolt, tidigare chef för progressiva och nyskapande Dunkers kulturhus i Helsingborg håller med

– All verksamhet som är prestationsinriktad, dvs har tydliga deadlines eller krav på konkreta resultat kommer att fokusera på nästa aktivitet exempelvis en konsert eller en utställning. Detta skapar en stresskultur och feedbacken blir ofta enkel av typen: “o, vad bra det var”. Konsekvent arbete med feedback kan bryta detta mönster och flytta fokus till process, organisationsutveckling och måluppsättning bortom pengar och publiksiffror.

Niels menar också att det kan finnas andra anledningar till att man inte arbetar mer aktivt med feedback på svenska arbetsplatser:

– Fungerande feedback är farligt. Frågan är om det kan fungera i en traditionell hierarkisk organisation.  För att kommunikationen ska fungera måste ledning och medarbetare mötas jämställt – då tror jag det kan ge många positiva effekter och minska sjukskrivningar. Men jag tror att det är långt kvar, trots att vi talat om detta i över 10 år.

Läs mer om Fabels workshop i funktionell feedback

 

 

Published