Träna din artificiella fantasi inför 2025!

“Here’s to the crazy ones, the misfits, the rebels, the troublemakers, the round pegs in the square holes… the ones who see things differently.”
Det är dags för Stupid Hackathon, och du är varmt välkommen att delta. Det här är en hyllning till det löjliga, det absurda, och allt det som inte nödvändigtvis måste ha ett praktiskt syfte.

Vi lever i en tid där en dörr har öppnats till en värld av nya möjligheter. Nya vänner, som kallas Claude och Gemini, står redo att hjälpa oss att förverkliga våra mest galna idéer med hjälp av något vi ofta kallar artificiell intelligens, kisel hjälper kol. Nu kan du bygga de appar och lösningar du drömt om – utan att vara programmerare. Du kan knyta samman det fysiska med det digitala, göra det krångliga enkelt, och framförallt – bli den du drömmer om att vara. Allt detta ligger inom räckhåll, oavsett om det är via dina fingrar eller din röst.

Det som nu håller oss tillbaka är inte längre tekniken, utan snarare vår fantasi. Den stora frågan är hur vi tränar upp förmågan att föreställa oss vad som är möjligt? Hur bryter vi de gränser som bara finns i våra tankar? Här kommer vår vision om artificiell fantasi in – en förmåga som vi tror kommer bli en av framtidens viktigaste kompetenser. Vi tror att den tränas bäst när vi inte behöver förhålla oss till vardagens nyttoorienterade krav.

Vi vill ta den artificiella fantasin på allvar och se vart den kan ta oss.  Vi har krokat arm med likasinnade och kommer den 23 november att hålla ett simultant multicentriskt event i Stockholm, Karlstad, Skellefteå, Norrköping och Malmö (fler platser kan komma till) för att träna vår artificiella fantasi. Genom det absurda, det roliga och det kreativa tänkandet kommer vi att korskoppla hjärnor som är redo att tänka om och tänka nytt – och vi gör det genom att skapa.

Så, känner du att detta är något för dig? Klicka här och anmäl dig nu! Det finns bara 50 platser i Stockholm och de går snabbt åt, så vänta inte för länge.

På mitt (Max) första Stupid Hackathon förra vintern byggde jag en sillorgel – något jag hade funderat på länge. Det blev en slags “Guitar Hero” där man spelade via en virtuell synth som styrdes av strömmingsfiléer. Det var en fantastisk kunskapsresa, och jag hoppas att fler får uppleva något liknande.

Soffturism

Det är kul att sända live och man kan med några enkla och relativt billiga knep snabbt höja kvalitén på sändningen. Det finns väldigt mycket teknik på marknaden så det är svårt att orientera sig men det finns samtidigt ännu fler olika typer av situationer. Vissa kombinationer av teknik funkar bra för vissa situationer men dåligt för andra och et finns ingen lösning som passa alla situationer. Nedan presenterar vi två lösningar för vad vi tror funkar för ett antal olika situationer. Hör gärna av er om ni vill bolla vad som passar era behov.

Våra erfarenhter sammanfattade

Under cirka nio månader har vi på olika vis undersökt hur museer kan jobba med video online. Videon nedan sammanfattar några av slutsatserna för hur förutsättnignarna för sändningar av live video ser ut under 2021.

 

Hur kan det ser ut?

Klicka på videon nedan, det är ett exempel på när vi har blandat förinsplad video och att vi samtidigt hade guiden live så att tittarna kunde ställa frågor.

 

Gör guidade vandringar med din mobil

Kort video med alla teknikaliteter kring sändning med mobil. Förutom telefon använde vi en DJI Osmo gimbal och en Röde Filmmaker Mikrofon, men det finns otaliga varianter av gimbals och mikrofoner. Det kopplades ihop med en kabel från klassisk TRS-TRRS (mer info i videon) och byggdes ihop på en gammal skena vi hade liggande… Appen vi använde heter LiveNow

 

⭐️ Gimbals som balanserar din mobil  

⭐️ Mygga

⭐️ Konverteringskabel

⭐️ Appen live now

 

Gör guidade vandringar genom Zoom 

Gjorde en kort video kring det tekniska att sända genom Zoom med bättre bildkvalité än standard. Vi använder en Blackmagic ATEM Mini, som dyker upp som en kamera i till exempel Zoom och gör att du kan växla mellan 4 olika kameror eller datorer. Den fungerar också utmärkt om man vill göra klassiska livesändningar i YouTube.

⭐️  Videokort

Soffturism – upplevelser under Corona

Hur översätter man en fysisk upplevelse till en digital?

Frågan har varit ofta återkommande under hela 2000-talet och den är sällan lätt att besvara när det kommer till just upplevelser. För en familj eller kompisgäng att spela ett brädspel som ligger på bordet framför är något helt annat än om man sitter i ett videomöte och spelplanen finns på en sajt som alla kan komma åt.

Coronaepedemin har påverkat våra liv kraftigt. En av sakerna som har hänt är att vi reser betydligt mindre. En av konsekvenserna av det minskade resandet är inkomstbortfall hos guider. 

Projektet Soffturism som är ett samarbete mellan Fabel Kommunikation och Stockholms Stadsmuseum har erhållit stöd från Vinnovas satsning Innovation i krisens spår. I projektet testar vi dels hur man översätter en stadsvandring till en distansupplevelse, dels hur guider kan använda sin kompetens på internet och skapa inkomstmöjligheter och slutligen hur olika målgrupper tar till sig av digitaliserade stadsvandringar.

Stadsvandringarna görs generellt för att vara liveupplevelser där deltagarna kan ställa följdfrågor till guiden men vi har sparat några av vandringarna som exempel. Nyfiken på att se hur det blir? Klicka på länkarna nedan:

Ta en grafittivandring i Snösätra söder om Stockholm

Gå i författaren August Strindbergs fotspår i centrala Stockholm

Åk cykel genom Stockholm med en 360°. Filmen kan ses på både på skärm och med VR-headset.

Du kan följa projektet via Stockholms Stadsmuseums Facebook eller Youtubekanal. Under hösten 2020 kommer det komma fler både experimentella vandringar men även sånna som är mer säkra kort. På bilden ser du en bakom-kulisserna-bild på ett försök att göra en simvandring under Västerbron på temat stadsplanering – resultatet var ganska dåligt och det kommer inte bli fler simvandringar.

Crowden och museet

 Under hösten 2016 arrangerar vi en fortbildningsverksamhet för ett par museer tillsammans med Riksutställningar. Under en av träffarna bjöd vi in några vi tycker visar vägen kring både crowdsourcing och crowdfunding. Vi filmade några av föredragen och här är två av dem.

Internetmuseum, den nyaste medlemmen i Sveriges Museer jobbar med att dokumentera samtidshistoria, de har inga fysiska lokaler utan har bara digitala utställnignar.

Kalmar Länsmuseums arkeologiska avdelning har i verksamheten man presenterar jobbat med en bronsåldersutgrävning Sandby Borg som finns ca 40 cm under jord på södra Öland. I samband med denna har man gjort en av de mest framgångsrika crowdfundingkampanjerna någonsin då man drog in över 500 tkr från publiken.

På bilden uppe till vänster ses en av medarbetarna i Sandby Borgsutgrävningen arkeologihunden Fabel.

 Spänvidden mellan dessa två verksamheter är på ett visst sätt enorm men på ett annat väldigt liten. Museerna arbetar i väldigt olika fält men båda verksamheterna jobbar digitaliserat och  tillsammans med sin publik för att höja kvalitén i sin verksamhet. Båda verksamheterna jobbar också mycket aktivt med sitt berättande men på like olika sätt. I Sandby Borg fallet finns en tydlig dramaturgi, det finns en hemlighet under jorden och du kan bli del i att täcka av historiens mysterier. Alla som sett Indiana Jones förstår lockelsen i den berättelsen. Internetmuseum däremot lutar sig mot en publik som själva vill skriva in sig i historien och berätta om sin roll i svenska internets framväxt, en helt annan typ av utmaning.

Den ultimata poddutrustningen

Vi får titt som tätt frågan om vad vi använder för utrustning till de podcasts vi producerar. Det varierar självklart beroende på upplägg men vi vill gärna dela med oss av den vanligaste varianten.

Vi gillar poddar för att det är ett enkelt verktyg och väldigt effektivt när det kommer till exempelvis internkommunikation i stora organisationer eller situationer där det djupa samtalet behövs för att väcka nya tankar. Under några års tid har vi testat oss fram mellan olika tekniska lösningar och landat i något vi trivs bra i för de flesta poddar. Resultatet är en portabel poddstudio för upp till 4 personer som kostar runt 10 000 kronor.

Inspelning/Mixerbord: Zoom H6
Den här brukar gå under namnet ”den magiska podcastmanicken” hos oss. I grund och botten är det en portabel inspelare med upp till fyra ingångar för mikrofoner (XLR) eller annat ljud. H6an kombinerar enklare mixerbord och inspelning i ett, samtidigt som du också får två olika stereomikrofoner på köpet med riktigt bra kvalitet. Den är batteridriven, liten, enkel och har riktigt bra ljud. Den har också en lillasyster som heter H5, något billigare men bara två ingångar för XLR-mikrofoner.
Pris: cirka 3 500 kronor inklusive moms på till exempel 4sound eller eMusic. 

Mikrofoner: SE Electronics sE X1 Vocal Pack (2-4 st)
Mikrofonerna är det absolut viktigaste för bra ljud i en podd, där varje medverkande måste ha en egen. Den här varianten är en stabil röstmikrofon för bra pris, som tar upp lagom mycket av rummet ni spelar in i. Dessutom finns den som praktiskt paket med allt du behöver för att koppla in den i H6an: kablar, upphängning (för att minska ljud från bordet) och puffskydd (så det inte ”puffar” i mikrofonen). 
Pris: 1600 kr/st inklusive moms på till exempel 4sound eller Ordermusic.

Stativ: Röde PSA-1 (2-4 st)
Det här är ett mikrofonstativ som du fäster i bordet med klämma och som sedan ger mycket frihet att sätta mikrofonen så det passar den som pratar. Tyvärr är stativen ganska tunga, särskilt om ni släpar på 4 stycken, så gör ni podd där ni reser runt mycket kanske ett bordsstativ passar bättre. Tyvärr har vi inte hittat något riktigt stabilt bordsstativ för så pass tunga mikrofoner, så det kanske får bli en uppdatering av detta inlägg när det dyker upp.
Pris: 995 kr/st på till exempel eMusic.

För en tidigare kund har vi gjort en grundlig manual för allting funkar rent tekniskt och vilka inställningar som är relevanta. Ladda gärna ner den om du vill veta mer om hur allt funkar!

Du kan höra ett exempel på när den använts i podden Varför ska museer göra podd?, som Fabel gjort för Riksutställningars Utställningsradion.

Välj rätt kanal som kulturinstitution

Podden och YouTube är båda fantastiska nya digitala kanaler – men i grunden olika och de uppfyller olika syften. Hur ska man som kulturinstitution se på de två olika kanalerna?

Nyligen producerade Fabel ett avsnitt av Riksutställningars podd Utställningsradion, där vi fick möjlighet att fundera och diskutera kring poddens möjligheter. En sak som dykte upp i samtalen inför podden var jämförelsen mellan video och podcast. Reaktionen ”nä, vi har valt att gå på YouTube istället för podd” är inte alls ovanlig. Det är lite förbryllande, eftersom vi upplever att de två kanalerna är radikalt olika. Podden och YouTube är båda fantastiska nya digitala kanaler – men i grunden olika och de uppfyller olika syften. 

Podden är en kanal för långa, djupa resonemang som lämpar sig ganska illa för stringenta budskap och informationsutbyte. Vi ser podcasten snarare som ett digitalt rundabordsstamtal, där deltagarna tar sig an ett ämne som vi inte vet exakt var slutsatserna och tankarna i samtalet kommer landa. Som lyssnare får du möjligheten att ta del av samtalet som en fluga på väggen eller den tysta bisittaren i soffan på festen.  

Video är å andra sidan är ett mycket mer direkt medium där organisationen får möjlighet att sprida färdigpaketerade slutsatser, redan skapade idéer. Video som kanal ligger närmare föreläsningen, just därför passar det bra för distansföreläsningar eller presentationer. Det kräver stort fokus och lämnar lite till övers för att själv vandra iväg i tankarna, såväl för tittaren som för dem som deltar. Det krävs extremt rutinerade deltagare för att skapa ett levande samtal när en kamera eller publik finns med som en dömande, granskande iakttagare. Även om mikrofonen i podden påverkar deltagarna är det betydligt mindre än vad en kamera eller närvarande publik gör. Genom att livesändningar blivit enklare under de senaste åren ger video också ge en möjlighet för publikt deltagande på ett sätt som podden inte kan. Det livesända samtalet lämnar en dörr öppen för inspel genom till exempel sociala medier och ger en känsla av transparens när du som utomstående kan ”se in” i en pågående verksamhet. 

När vi föreslår podd som medium är det inte sällan som ett verktyg för interna utvecklingsprocesser, att skapa samtal mellan personer som annars inte träffas. Många av de podcasts vi hjälpt organisationer att starta upp fokuserar i själva verket mycket mer på hur podden används inom organisationen, vilka nya samarbeten och processer som startas som en direkt konsekvens av att företaget, föreningen eller myndigheten driver en podd. Podden är också en förbluffande snabb och resurssnål kanal, till skillnad från film som är dyrt, resursintensivt och tekniskt komplicerat. En organisation med rutin kan enkelt gå från idé till ett färdigt poddavsnitt på samma dag, och därmed ger det mycket mer spelrum för att experimentera och utforska. 

Kort sagt upplever vi video är ett överlägset sätt att presentera, informera och visualisera. Pondens starkaste roll är som verktyg för samtal, utvecklingsidéer, skapa relationer och experimentera, Nedan har vi jämfört några olika kanaler som bygger på samtal eller tankeutveckling: boken, videon, podden, konferensen och workshopen. Hur väl uppfyller de olika syften och mål för en organisation? Förutom att i stort sett alla är beroende av en stärk bärande idé så är de förvånande olika. Det här bygger på de traditionella användningsområdena för respektive kanal, självklart finns det undantag och alternativa sätt.

Jämförelse podd/video

Transmediadokumentären på 10-talets mitt

Transmedia har passerat ”peak inflated expectations”, den stora hypen är över. Det är bra för då kan formatet börja finna sin form, det blev tydligt på årets Tempofestival i Stockholm. Efter att jag i många år hört om tänkbara scenarion om hur transmedia skulle kunna fungera och hur spännande världen skulle kunna bli så kristalliseras ett antal olika vägar framåt att jobba med transmedia och multiplatformsberättande.

Inom det hårdkokt kommersiella visar LEGO vägen med framgångar som LEGO Minecraft och LEGO the movie samt inköp av rättigheter från stora framgångsrika immaterialrättsliga portföljer som Star Wars. Standardiseringsprotokollet ISTC hjälper till att länka samman försäljning av böcker, interaktiv media med produktderivat oavsätt om det är Mumin, Pippi, Hogwards osv.

En annan plats där transmedia som koncept verkar landa bra är inom fältet av dokumentärer med socialt patos. Här växer det fram både distributionsnoder som på ARTE och finansiella stödstrukturer t.ex. Canadian Filmboard som möjliggör ambitiösa satsningar. Det glunkas om att det är på väg i Sverige men är redan rätt stort i Holland och Canada. En intressant aspekt av alla produktioner är att det finns både ett stöd för en interaktiv användning av produkten och ett linjärt stöd för den som bara vill trycka på play.

I den senare kategorin finns rätt mycket av produktionerna on-line och kan fritt användas. Några riktgit bra tips för den nyfikne är:

ARTE produktionen World Brain utforskar många intressanta och oväntade perspektiv på hur internet är konstruerat och hur det fungerar.

I Refugee Republic har man byggt upp ett kurdiskt flyktingläger i norra Irak i en Google Street Views likande miljö.

Last Hijack handlar om Somaliska pirater, men ur piraternas perspektiv. WOW!

Fort McMoney undersöker den Canadensiska oljeekonomin och vilken påverkan utbyggnationen har på olika lokalsamhällen.

Ingen bryr sig om din dröm – de sex vanligaste crowdfunding-missarna

Jag har ägnat mig åt crowdfunding de senaste fem åren. Jag började för att jag störde mig mycket på att vissa projekt som jag tyckte var dåliga fick massor av offentliga bidrag, medan bra projekt inte fick något alls. Samtidigt tyckte jag att det var konstigt att man skulle övertyga kapitalförvaltare att investera i produkter till konsumenter, istället för att direkt lägga tiden på dialog med sina slutkonsumenter och publik.

Sedan jag började har branschen formligen exploderat och allt fler får upp ögonen för möjligheterna internet ger småföretagare och kreativa människor.

Ett exempel i mängden var när bloggen Tech.eu listade de 50 hetaste hårdvaru-startupsen i Europa 2014.  Av topp 10 av räknade jag till att 7 bolagen hade använt sig av crowdfunding som metod för att komma i kontakt med sina första kunder. Metoden bevisar att den blir allt viktigare.

Det är många som inte fattar folkfinansiering/crowdfunding och gör stora misstag. Det finns vissa saker jag ser om och om igen vilket är lätt att ta hänsyn till. Här är de sex vanligaste missförstånden:

1) Crowdfunding kan finansiera min dröm!

Nej. Finansiärerna av en kampanj är inte intresserad av att finansiera kampanjskaparens dröm, de är intresserade att realisera sina egna drömmar genom att bygga en relation till kampanjen. Berättar man bara om drömmen utan involvera den potentiella kunden eller publiken kommer det inte lyckas.

2) Kampanjen sprider sig själv, för på Internet når saker ut.

Vi bor alla i filterbubblor som är svåra att nå igenom.  Man måste, precis som med vanlig reklam och PR skapa nyheter som gör att det finns anledning för folk att dela kampanjen.

3) Crowdfunding är digitalt.

Crowdfunding är ett socialt fenomen som blir bra i en blandning av fysiskt och digitalt arbete tillsammans. Du måste sälja en produkt ”som vanligt” när du crowfundar, genom att sälja till människor du känner och träffar.

4) Allt går att crowdfunda.

Folk förhandskonsumerar oftast saker de inte kan köpa i en affär eller e-shop. Kampanjen behöver väcka nyfikenhet och vara underhållande för att ge produkten eller tjänsten ett sammanhang.

5) Det är bara förhandssälj av själva produkten som är viktigt.

Kampanjmakare missar ofta att många kringsaker kan vara lika lockande som själva produkten. Belöningarna i kampanjen är platsen att freestyla med sin kreativa affärutvecklingstalang och sitt varumärkesarbete.

6) En snygg kampanjvideo är avgörande.

Många lägger mest tid på tekniken – att det ska se ”proffsigt” ut  – snarare än på berättelsen när man gör sin pitchvideo. Det är berättelsens underhållningsvärde och hur den lyckas skapa en nyfikenhet att veta mer som behövs. Det är något som kan göras med en smartphone.

 

Kom ihåg: Ingen vill förverkliga din dröm, folk vill vara en del av crowden som förverkligar sina drömmar och förstärker sin identitet, det är därför det kallas crowdfunding.

Möt Cinetopia

Förra året gjorde vi ett experiment med distribuerad bio. Vi kallade experimentet “The Nordic Creative Commons Film Festival” eller förkortat NCCFF, namn som kanske inte låg så bra i munnen. Likt en fågel Fenix återföds projektet som Cinetopia.

Bakom kulisserna bygger vi om systemet med erfarenehterna från piloten och snart kommer du kunna välja bland ett hundratal filmer som du kan göra till biovisningar, visningar du kan skapa enligt eget huvud och tjäna pengar på. Kanske ska din biovisning kombineras med fiskpedikyr eller en LCHF-middag – du sätter ramarna och delar på vinsten med filmensupphovsperson. 

Gå till Cinetopia om du vill veta mer om hur systemet fungerar

Fabels Värld

Varje år gör vi på Fabel ett experiment kring ett nytt koncept. Temat kan variera kraftigt men som bas finns ett nyfiket sökande kring deltagarkultur. 2013 kallade vi konceptet Nordic Creative Commons Film Festival (nu Cinetopia), 2012 gjorde vi Pop-up indie Arcade, 2010-2011 körde vi upp testballongen Lunch Beat som fick väldigt bra fart och 2008-2009 startade vi det som ni är känt som CrowdCulture. I år blir konceptet “Fabels Värld” – ett mobilt konceptkontor för fyra personer.

Vad har vi för behov av framtidens arbetsplats? Gränserna mellan privat, offentligt och publik blir på många sätt suddigare just nu. Hotell, restauranger och gallerier i hemmamiljö är standard, det offentliga ska härbärgera olika viljor och uttryck. Kreativa caféarbetare migrerar mellan caféer och på bibliotek installeras 3D-skrivare.

Vi tror att innovation är ett resultat av relationer och möten. Korspollinering mellan branscher lyfts ofta som en nyckel till nyskapande praktiker. Men trots den gemensamma förståelsen av vad som ger kreativa miljöer är kontoret ganska sig likt. Det finns undantag som gärna lyfts i affärspressen, men på en strukturell nivå har lite hänt. Kontorsekonomin är nästan en naturresurs i sig. Det finns 15 000 000 kvadratmeter kontor i Sverige, vilket adderar till en årlig omsättning på cirka 30 miljarder kronor. Det kan jämföras med läkemedelsindustrin som omsätter 20Mdr/år. En tredjedel av kontoren är i offentlig sektor såsom lärarum etcetera, en tredjedel är informella kontor på till exempel restauranger och en tredjedel är klassiska kontor. Ett standardkontor varierar mellan 8 m2/person till 40m2/person utan någon egentlig argumentation om varför, förutom bolagets betalningskapacitet.

När vi i början av 2014 var på gång att byta från en klassisk kontorslokal till en annan började vi fundera – vad är egentligen ett kontor? Vilka behov har vi av vårt kontor? Under våren och sommaren undersökte vi nya miljöer, olika arbetssituationer och tillsammans med vår designer Susanne Ringström har vi utvecklat Fabels Värld, vår officett, som har allt vi behöver i vardagen. Fabels Värld är en unik arbetsstation för 2-4 personer, en trojansk byrå som ger möjlighet att skapa nya relationer. Under ett år kommer vi att förflytta oss veckovis mellan kunder, samarbetspartners och nya bekantskaper.

Om ni tycker det låter spännande så kommer vi gärna en eller några veckor till er. Skicka ett mejl eller ring, så kan vi inspireras av varandra. Välkommen till Fabels Värld.

Berättelser från Fabels Värld

Kontor bortom stolar och bord – ett brandtal

Designprocessen – intervju med Susanne Ringström