Category: Digital kultur

Hur översätter man en fysisk upplevelse till en digital?

Frågan har varit ofta återkommande under hela 2000-talet och den är sällan lätt att besvara när det kommer till just upplevelser. För en familj eller kompisgäng att spela ett brädspel som ligger på bordet framför är något helt annat än om man sitter i ett videomöte och spelplanen finns på en sajt som alla kan komma åt.

Coronaepedemin har påverkat våra liv kraftigt. En av sakerna som har hänt är att vi reser betydligt mindre. En av konsekvenserna av det minskade resandet är inkomstbortfall hos guider. 

Projektet Soffturism som är ett samarbete mellan Fabel Kommunikation och Stockholms Stadsmuseum har erhållit stöd från Vinnovas satsning Innovation i krisens spår. I projektet testar vi dels hur man översätter en stadsvandring till en distansupplevelse, dels hur guider kan använda sin kompetens på internet och skapa inkomstmöjligheter och slutligen hur olika målgrupper tar till sig av digitaliserade stadsvandringar.

Stadsvandringarna görs generellt för att vara liveupplevelser där deltagarna kan ställa följdfrågor till guiden men vi har sparat några av vandringarna som exempel. Nyfiken på att se hur det blir? Klicka på länkarna nedan:

Ta en grafittivandring i Snösätra söder om Stockholm

Gå i författaren August Strindbergs fotspår i centrala Stockholm

Åk cykel genom Stockholm med en 360°. Filmen kan ses på både på skärm och med VR-headset.

Du kan följa projektet via Stockholms Stadsmuseums Facebook eller Youtubekanal. Under hösten 2020 kommer det komma fler både experimentella vandringar men även sånna som är mer säkra kort. På bilden ser du en bakom-kulisserna-bild på ett försök att göra en simvandring under Västerbron på temat stadsplanering – resultatet var ganska dåligt och det kommer inte bli fler simvandringar.

Podden och YouTube är båda fantastiska nya digitala kanaler – men i grunden olika och de uppfyller olika syften. Hur ska man som kulturinstitution se på de två olika kanalerna?

Nyligen producerade Fabel ett avsnitt av Riksutställningars podd Utställningsradion, där vi fick möjlighet att fundera och diskutera kring poddens möjligheter. En sak som dykte upp i samtalen inför podden var jämförelsen mellan video och podcast. Reaktionen ”nä, vi har valt att gå på YouTube istället för podd” är inte alls ovanlig. Det är lite förbryllande, eftersom vi upplever att de två kanalerna är radikalt olika. Podden och YouTube är båda fantastiska nya digitala kanaler – men i grunden olika och de uppfyller olika syften. 

Podden är en kanal för långa, djupa resonemang som lämpar sig ganska illa för stringenta budskap och informationsutbyte. Vi ser podcasten snarare som ett digitalt rundabordsstamtal, där deltagarna tar sig an ett ämne som vi inte vet exakt var slutsatserna och tankarna i samtalet kommer landa. Som lyssnare får du möjligheten att ta del av samtalet som en fluga på väggen eller den tysta bisittaren i soffan på festen.  

Video är å andra sidan är ett mycket mer direkt medium där organisationen får möjlighet att sprida färdigpaketerade slutsatser, redan skapade idéer. Video som kanal ligger närmare föreläsningen, just därför passar det bra för distansföreläsningar eller presentationer. Det kräver stort fokus och lämnar lite till övers för att själv vandra iväg i tankarna, såväl för tittaren som för dem som deltar. Det krävs extremt rutinerade deltagare för att skapa ett levande samtal när en kamera eller publik finns med som en dömande, granskande iakttagare. Även om mikrofonen i podden påverkar deltagarna är det betydligt mindre än vad en kamera eller närvarande publik gör. Genom att livesändningar blivit enklare under de senaste åren ger video också ge en möjlighet för publikt deltagande på ett sätt som podden inte kan. Det livesända samtalet lämnar en dörr öppen för inspel genom till exempel sociala medier och ger en känsla av transparens när du som utomstående kan ”se in” i en pågående verksamhet. 

När vi föreslår podd som medium är det inte sällan som ett verktyg för interna utvecklingsprocesser, att skapa samtal mellan personer som annars inte träffas. Många av de podcasts vi hjälpt organisationer att starta upp fokuserar i själva verket mycket mer på hur podden används inom organisationen, vilka nya samarbeten och processer som startas som en direkt konsekvens av att företaget, föreningen eller myndigheten driver en podd. Podden är också en förbluffande snabb och resurssnål kanal, till skillnad från film som är dyrt, resursintensivt och tekniskt komplicerat. En organisation med rutin kan enkelt gå från idé till ett färdigt poddavsnitt på samma dag, och därmed ger det mycket mer spelrum för att experimentera och utforska. 

Kort sagt upplever vi video är ett överlägset sätt att presentera, informera och visualisera. Pondens starkaste roll är som verktyg för samtal, utvecklingsidéer, skapa relationer och experimentera, Nedan har vi jämfört några olika kanaler som bygger på samtal eller tankeutveckling: boken, videon, podden, konferensen och workshopen. Hur väl uppfyller de olika syften och mål för en organisation? Förutom att i stort sett alla är beroende av en stärk bärande idé så är de förvånande olika. Det här bygger på de traditionella användningsområdena för respektive kanal, självklart finns det undantag och alternativa sätt.

Crowdfunding omsätter nu globalt över tre miljarder dollar årligen. Jag får ofta frågan när jag håller workshops om kampanjdesign, vilken plattform ska jag välja för mitt projekt? Det är inte en helt lätt fråga men jag ska försöka ge dig en guidning.

Själv jobbar jag med ett system vi har valt att kalla Crowdculture, en crowdfundingplattform för dig som jobbar med kultur i Sverige eller Norden. Det unika med vår plattform är att vi kombinerar crowdfunding med offentliga medel, där framgångsrika lokala projekt kan få stöd. Men varje plattform har sin egen nisch och den första fråga man ska ställa sig är: vad vill jag uppnå med min kampanj?

Jag har en produkt eller tjänst jag vill se om det finns efterfrågan på
Troligtvis är den bästa lösningen för dig belöningsbaserad folkfinansiering eller reward-based crowdfunding. Du kan se crowdfundingen som en konkret marknadsundersökning och det  finns en stor mängd olika plattformar att jobba med.

Kickstarter – Världens mäst kända plattform som inveterat stora pengar i sitt varumärke. Sedan oktober 2014 kan man driva svenska kampanjer på Kickstarter. Om du ska göra detta framgångsrikt bör du veta vad du håller på med eller anlitar en specialicerad PR-byrå för att nå fram. Du kan räkna med att kampanjen utöver produktion behöver ca 50.000 kr för att bli framgångsrik, men det kan vara en mycket lönsam investering.

Indiegogo – Den första stora plattformen och den kan användas globalt. Systemet har även den tekniskt mest sofistikerade lösningen och ger dig feedback på hur bra du kampanjar. Systemet är bra om du vill testa en tjänst eller produkt globalt och se vilka marknader den “fastnar på” men du bör inte vara novis.

Det finns mer än 800 sajter globalt som erbjuder crowdfunding-tjänster. De flesta av dessa, särskilt i Europa, erbjuder mer nischade lösningar. Du kan vända dig till sajter som är stora i olika länder eller som har ett visst litet område de fokuserar på. Nedan är ett litet utval.

Startnext – Är ett bra alternativ för dig som vill nå den tyska marknaden
Crowdfunder – För dig som vill nå den brittiska marknaden
Verkami – För dig som vill nå den spanska marknaden
Querky – E-handelsplats för uppfinnare
StartSomethingGood – Crowdfunding för sociala entreprenörer
Crowdbrewed – För mikrobryggerier
FundedByMe – För svenska projekt
Crowdculture – För svenska kulturprojekt

Eftersom det är lätt att sätta upp en plattform men svårt att få det att bli långsiktigt är det hög omsättning på varumärken. Du får helt enkelt titta in på de olika sidorna och hitta något som verkar aktuellt för just ditt projekt.

Vi har ett väldigt starkt varumärke och vill dra trafik till vår sajt
Fördelen med att driva sin kampanj på crowdfundingplattformar är att plattformarna hjälper till att dra trafik till kampanjerna och där med underlättar ditt spridningsarbete. Men i vissa fall kan det vara fördelaktigt att driva kampanjen helt och hållet på en egen sajt särskilt om det är viktigt att ha trafiken på din egen domän. Ofta kan det göras med hjälp av widgets från plattformarna men i vissa fall är det inte önskvärt, exempelvis om man vill styra kampanjlängden.

Ett bra exempel på när man kombinerat plattform med egen sajt är spelet Star Citizens:

1) Kampanj på Kickstarter för Star citizens, drog in $2.000.000 från ca 35 000 individer
2) Kampanj på egen sajt, vilket är den mest framgångsrika kamapnjen på webben hittills i världen. Drog in $38.000.000 från 380.000 individer

En fördel med att använda en befintlig plattform är att mycket av administrationen finns där, främst kring betalningar, men det finns självklart andra tjänster för det. Några exempel: 

Flattr – Få betalt av dina läsare/tittare vilket kan passa på en blogg.
Paypal – Användaren ges möjlighet att betala för produkter eller göra donationer direkt på din sida
iZettle – För dig som enkelt vill kunna ta betalt med kreditkort på ett evenemang via din smartphone

Jag har ett företag eller väldigt stort projekt som jag behöver finansiera

Då bör du använda equitybaserad crowdfunding eller lånebaserad crowdfunding. Principen är att sälja andelar i ett onoterat bolag och det kan vara en bra strategi särskilt för start-ups som jobbar i ”B2C” sektorn för att bygga upp ett engagemang kring sitt erbjudande.

Symbid – Var först ut på CrowdEqity marknaden och fick mycket uppmärksamhet när man hjälpte amerikanska bolag med finansiering trots att det var olagligt i staterna.
Crowdcube – För dig med ett start-up som vill hitta tidiga investerare främst i Sverige och Storbritannien
FundedByMe – För dig med ett start-up som vill hitta tidiga investerare fremst i Sverige och Norden
Investdor – Liknande erbjudande som FundedByMe men med sitt säte i Finland.

Att ta in mikrolån till sin verksamhet kan vara mycket bra för bolag som har svårt att få lånelöften av traditionella banker, passar förmodligen bäst för redan etablerade bolag som vill expandera.
GrowVC – För dig som ska ta in lån till ditt bolag.

Valmöjligheterna är med andra ord ganska många. Huvudpoängen är att du hittar den plattform som du tycker passar bäst till just ditt projekt.