Category: Crowdculture

Ingen bryr sig om din dröm – de sex vanligaste crowdfunding-missarna

Jag har ägnat mig åt crowdfunding de senaste fem åren. Jag började för att jag störde mig mycket på att vissa projekt som jag tyckte var dåliga fick massor av offentliga bidrag, medan bra projekt inte fick något alls. Samtidigt tyckte jag att det var konstigt att man skulle övertyga kapitalförvaltare att investera i produkter till konsumenter, istället för att direkt lägga tiden på dialog med sina slutkonsumenter och publik.

Sedan jag började har branschen formligen exploderat och allt fler får upp ögonen för möjligheterna internet ger småföretagare och kreativa människor.

Ett exempel i mängden var när bloggen Tech.eu listade de 50 hetaste hårdvaru-startupsen i Europa 2014.  Av topp 10 av räknade jag till att 7 bolagen hade använt sig av crowdfunding som metod för att komma i kontakt med sina första kunder. Metoden bevisar att den blir allt viktigare.

Det är många som inte fattar folkfinansiering/crowdfunding och gör stora misstag. Det finns vissa saker jag ser om och om igen vilket är lätt att ta hänsyn till. Här är de sex vanligaste missförstånden:

1) Crowdfunding kan finansiera min dröm!

Nej. Finansiärerna av en kampanj är inte intresserad av att finansiera kampanjskaparens dröm, de är intresserade att realisera sina egna drömmar genom att bygga en relation till kampanjen. Berättar man bara om drömmen utan involvera den potentiella kunden eller publiken kommer det inte lyckas.

2) Kampanjen sprider sig själv, för på Internet når saker ut.

Vi bor alla i filterbubblor som är svåra att nå igenom.  Man måste, precis som med vanlig reklam och PR skapa nyheter som gör att det finns anledning för folk att dela kampanjen.

3) Crowdfunding är digitalt.

Crowdfunding är ett socialt fenomen som blir bra i en blandning av fysiskt och digitalt arbete tillsammans. Du måste sälja en produkt ”som vanligt” när du crowfundar, genom att sälja till människor du känner och träffar.

4) Allt går att crowdfunda.

Folk förhandskonsumerar oftast saker de inte kan köpa i en affär eller e-shop. Kampanjen behöver väcka nyfikenhet och vara underhållande för att ge produkten eller tjänsten ett sammanhang.

5) Det är bara förhandssälj av själva produkten som är viktigt.

Kampanjmakare missar ofta att många kringsaker kan vara lika lockande som själva produkten. Belöningarna i kampanjen är platsen att freestyla med sin kreativa affärutvecklingstalang och sitt varumärkesarbete.

6) En snygg kampanjvideo är avgörande.

Många lägger mest tid på tekniken – att det ska se ”proffsigt” ut  – snarare än på berättelsen när man gör sin pitchvideo. Det är berättelsens underhållningsvärde och hur den lyckas skapa en nyfikenhet att veta mer som behövs. Det är något som kan göras med en smartphone.

 

Kom ihåg: Ingen vill förverkliga din dröm, folk vill vara en del av crowden som förverkligar sina drömmar och förstärker sin identitet, det är därför det kallas crowdfunding.

Fabels Värld

Varje år gör vi på Fabel ett experiment kring ett nytt koncept. Temat kan variera kraftigt men som bas finns ett nyfiket sökande kring deltagarkultur. 2013 kallade vi konceptet Nordic Creative Commons Film Festival (nu Cinetopia), 2012 gjorde vi Pop-up indie Arcade, 2010-2011 körde vi upp testballongen Lunch Beat som fick väldigt bra fart och 2008-2009 startade vi det som ni är känt som CrowdCulture. I år blir konceptet “Fabels Värld” – ett mobilt konceptkontor för fyra personer.

Vad har vi för behov av framtidens arbetsplats? Gränserna mellan privat, offentligt och publik blir på många sätt suddigare just nu. Hotell, restauranger och gallerier i hemmamiljö är standard, det offentliga ska härbärgera olika viljor och uttryck. Kreativa caféarbetare migrerar mellan caféer och på bibliotek installeras 3D-skrivare.

Vi tror att innovation är ett resultat av relationer och möten. Korspollinering mellan branscher lyfts ofta som en nyckel till nyskapande praktiker. Men trots den gemensamma förståelsen av vad som ger kreativa miljöer är kontoret ganska sig likt. Det finns undantag som gärna lyfts i affärspressen, men på en strukturell nivå har lite hänt. Kontorsekonomin är nästan en naturresurs i sig. Det finns 15 000 000 kvadratmeter kontor i Sverige, vilket adderar till en årlig omsättning på cirka 30 miljarder kronor. Det kan jämföras med läkemedelsindustrin som omsätter 20Mdr/år. En tredjedel av kontoren är i offentlig sektor såsom lärarum etcetera, en tredjedel är informella kontor på till exempel restauranger och en tredjedel är klassiska kontor. Ett standardkontor varierar mellan 8 m2/person till 40m2/person utan någon egentlig argumentation om varför, förutom bolagets betalningskapacitet.

När vi i början av 2014 var på gång att byta från en klassisk kontorslokal till en annan började vi fundera – vad är egentligen ett kontor? Vilka behov har vi av vårt kontor? Under våren och sommaren undersökte vi nya miljöer, olika arbetssituationer och tillsammans med vår designer Susanne Ringström har vi utvecklat Fabels Värld, vår officett, som har allt vi behöver i vardagen. Fabels Värld är en unik arbetsstation för 2-4 personer, en trojansk byrå som ger möjlighet att skapa nya relationer. Under ett år kommer vi att förflytta oss veckovis mellan kunder, samarbetspartners och nya bekantskaper.

Om ni tycker det låter spännande så kommer vi gärna en eller några veckor till er. Skicka ett mejl eller ring, så kan vi inspireras av varandra. Välkommen till Fabels Värld.

Berättelser från Fabels Värld

Kontor bortom stolar och bord – ett brandtal

Designprocessen – intervju med Susanne Ringström 

Öppen hårdvara och crowdsourcing bland giganterna

Dave Hakkens, en nyutexaminerad student från en designskola i Holland såg ett problem; varför måste man kasta sin mobil när det egentligen bara är en del som gått sönder? det vore mycket bättre om telefonen bestod av utbytbara moduler. Han satte samman en video med hjälp av de verktyg han bemästrar, 3D-cad och Final Cut. Han kallade sitt designkoncept Phonebloks och la upp det på en site och började sprida det till andra design och miljöteknikintresserade.

Folk älskade konceptet och gjorde som Dave sa, de delade hans budskap om att någon större mobiltillverkare borde ta sig an denna lösning. Dave har nu 40 000 följare på G+.
Igår annonserade Googleägda Motorola att de ska bygga en modulariserad telefon. Men inte bara det, de ska göra det som en öppen hårdvaruplattform vilket tillåter andra att också göra komponenter till telefonen. En fortsättning av det öppna operativsystemet Android fast nu för den fysiska telefonen.

För att lyckas med ett sådant projekt krävs många komponenter, den attrakiva idén som Dave hade, teknikkunnandet från Motorola och Google men självklart också som dragit uppmärsamheten till projektet. Motorola nylanserar i samband med tekniksatsening ett utvecklings-community kring hårdvaruplattformen och den håller Dave i. Crowdsourcingkampanjen blev till en anställningsintervju.

Vi ser hur crowdsourcing växer fram som en oerhört viktig strategisk resurs vilket man måste förhålla sig till som produktutvecklare, kulturproducent eller marknadsförare i det post-industriella samhället. Utmaningen för hur vi löser det ägarrättsliga kring immaterialrätterna och eventuell vinstdelning kvarstår dock i alla fall om man inte gör det som ett helt öppet system.

Värt att tillägga är att det inte bara är Motorola som jobbar med öppen hårdvara just nu även Nokia jobbar i en likande riktning där de öppnar designprocesser och möjliggör för användare att remixa och 3d printa innehåll.

Är du intresserad av att lära dig mer om crowdsourcing som ett utvecklingsverktyg eller för den delen om crowdfunding, kontakta gärna oss på Fabel eller titta på några av våra case kring involvering och kultur i en digital era.

Strategival vid crowdfundingkampanjer

När du gör en crowdfundingkampanj kan du ha många olika mål. Du kan ha målet att validera en produkt eller en tjänst, finns det en efterfrågan? Då passar förhandsförsäljning men har du sociala mål kan donationer passa bättre. Beroende på metodval kommer du att tilltala olika målgrupper och personerna som involverar sig kommer ha olika drivkrafter. 

Presentationen går igenom drivkrafterna som väcks till liv beroende på vilken metod du väljer. 

 

[scribd id=176366340 key=key-yhwrl2oy8dli0157i29 mode=list]

 

Betraktelser från en bokmässa

Världens största bokmässa, hundratusentals besökare och representation från alla förlag men precis som i Göteborg, massa andra aktörer som publicerar kunskap eller rör sig på samma arena. Kan man se några trender eller finns det något att lära sig från årets Frankfurt mässa? 

För mig var det första gången på bokmässan i Frankfurt, ganska så överväldigande att vandra genom åtta hallar med två våningar på tre intensiva dagar. Min iakttagelse blir givetvis bara ett titthål, men jag tyckte mig kunna utröna två intressanta företeleser. Likt många områden i kultursektorn genomgår förlagsbranschen en kraftig transformation. Enligt flexitforskaren Alexandra Borg, förmodligen den sista bastionen för det analoga då de stora branscherna musik och film redan digitaliserats. Många debatter kretsade kring att Europas boksektor inte kommer digitaliseras då viljan att bläddra i en bok är så stark här men i USA där pocketboken tappat från 20% marknadsandel av bokdistributionen till 3% till förmån för läsplattor kommer utvecklingen av digitala förlag vara stark. Trenden på mässan var dock att många visade exempel på läsplattor och på “rich content” rörlig bild i böcker etc. Så frågan är om våra förlag kan lita på att det lilla språkområdet är ett skydd i sig eller om digitaliteten inte kommer komma hit också och transformera branschen. Vill man veta mer om detta bör man lyssna på pod-cast serien “The naked book“. På bilden ser ni tre tjejer i någon slags dystopisk wild west steam punk klädsel, de ägnar sig åt cosplay klär ut sig till bok- eller datorspelskaraktärer, snarlikt till lajv. På mässan var flera hundra personer utklädda till egna figurer eller till kända figurer, de hängde mest eller var i fantasy/sci-fi delarna av mässan samt poserade för kameror. Inträdet var ganska högt till mässan, men som cosplay karaktär kom du in gratis. De som var hard-core fans av berättelsens kärna belönades av arrangörerna. Samtidigt gav cosplay(arna?) givetvis också en slags flärd till evenemanget och matchade syftet om narration på flera nivåer. En helt klart begåvad strategi.

 

Fabel at the Frankfurt Book Fair

In a few weeks I’ll give a talk at the Frankfurt Book Fair, in conjunction with this, I gave an interview about crowdfunding and its relation to the book industry.

Citizens can be part of the processes that create the cultural landscape”

Max Valentin is founder and CEO of the Swedish crowd funding platform Crowdculture headquartered in Stockholm. Crowdculture is a hybrid platform with a unique business model: It connects crowd funding project with investors and thus leverages higher budgets for worthy cultural causes.

Mr. Valentin, how important will crowd funding be for cultural projects in the near future?

Local fund raising campaigns, pre-sales, lending money to each other and selling stakes in projects is something we have done for a long time. Crowd funding is about these actions but using the efficiency and reach the internet provides us with. But at the same time as old behaviors move on-line new possibilities are also emerging, one of these things is the potential involvement by the audience in different creative processes. I believe that something like crowd funding, though the words might change, will be hugely impacting the cultural industries over the years to come. This is a method to do risk-management on consumer products and services and connect them to both social and geographic data.

Will crowd funding change the book industry?

Max Valentin is CEO of Crowdculture

Any ecosystem reacts on external change, a higher degree of oxygen gives space for new spices and higher temperature affects who survives. The internet as idea and now the convergence of social media and community funding (web 3.0) can be seen as external factor to an industry. This will most definitely effect the industry and give space for new actors and change the composition. I think that we in a way can see the patterns in the music industry where both production, marketing and distribution have changed a lot due to digital distribution and the publishing industry experiences something similar. Crowd funding is a new element in this process. Some use it as a verification if a band or an author is ready for a label, that is a cheap way to do risk management. I believe crowd funding can be seen as a part of other parallel changes. There are many different tools and ideas that support development of certain types. When I read a book in a Kindle the text has a community commenting and expanding the text, same thing happens in the comment fields of magazines. Crowd funding is the logic way of connecting transactions to these creations. But saying this I view crowd funding as something broader than only presales. For those who are curious you should look at Flattr.

Does it require a certain type of author to be successful with projects pitched on a crowd funding platform? 

Generally speaking I would say no. A strong story penetrates any medium. But from what I can see there are two types of strategies that seams to be working well. Social trust plus network reach is one. To fulfill this formula you are really not only one author but two or more. One example of successfully applying this strategy is the  Double Fine campaign on Kickstarter. The other strategy is remixing popular content. In a way taping in to a niche interest, a conference for Bronies for example (adult fans of the subversive cult around the children’s TV series “My Little Pony”, editorial annotation).

What motivates you personally to be active in the crowdfunding business?

What distinguishes Crowdculture from its competitors on the crowdfunding market?

I would like to answer these two questions together. The system we have built is not a straight forward crowd funding platfom. It is a hybrid economical model where we combine crowd sourcing of investment decisions with crowd funding. That means public and private funds will under certain constrains they themselves set up co-invest in projects that citizens invest in. The upside for the project owner and the individual investor is that they get a leverage on their money. But what motivates me to work in this business is on the investor side. It is the potential of democratizing who gets part of the public cultural budget. I am very motivated by the transparency this model gives to the public investments and that our high educated citizens can be part of the processes that create the cultural landscape where they live.

What is your USP, the core of your product?

To help cultural funds to invest in the projects that are of highest interest for the community.

Which areas of you business model could be outsourced or organized as a joint venture?

The concept is based upon joint ventures, collaboration is in the core. We have designed an economical distribution mechanism that cuts cost in verification of what project is most relevant to invest in. Realizing this as we are doing in Sweden is based upon broad collaborative structures. But the model is scalable and anyone who is interested in using it can contact us and integrate the model through apps and turn their own site into a hybridized crowd funding platform.

The hybrid crowd funding platform Crowdculture

How important is international collaboration for you and your company?

I would say that international is not very important at all. Crowd funding is probably not very linked to the conception of a national state with a national cultural policy, it is more operational. But the distribution of the creators’ content to new audiences is of course very important. To make this happen it is of high interest to connect to those in the existing offline who already do intercultural work, export of cultural goods and services. To these organizations I believe crowd funding can become an important tool.

Where do you see crowd funding and Crowdculture in five years?

The implementation and stabilization of new business models seem to take a long time. I think we soon will see this phenomenon reach mass-market. One thing we will see is the consolidation of the market. Right now there is a typical gold rush mentality. Platforms with different brands are set up, most based upon the same business model. This is a very simple model, 5-10% share of the transactions done. Most platforms are under-capitalized and will disappear quickly. But then also there are many complementary tools entering the market. These are simple and cheap mobile transactions and secure protocols. These trends will push the emerging crowd funding industry to a much more distributed format.

Max Valentin is a  speaker  at the All Media Conference StoryDrive (11th and 12th October, 2012, Frankfurt bookfair)

Pulp Puppets förbereder för ny succé

Vi åkte i veckan ut till Bagarmossen för att träffa personerna bakom den liveanimerade dockföreställningen Pulp Puppets. De har med hjälp av Crowdculture nått sina finansieringsmål och kommer i början av detta året ha premiär för sin nya föreställning, en science fiction om den hårdkokta detektiven Jaquline Olsson. Hon har nyligen blivit frisläppt från fängelset, där hon felaktigt suttit för ett mord hon själv utredde i den förra föreställningen. Gänget bakom Pulp Puppets håller till i en källare nära Bagarmossen centrum. I lokalen råder kreativt kaos, överallt ligger olika delar till dockor och scenerier. En diskborste, en termos eller en hattprydd fjäder, inget är för konstigt för att föreställa en karaktär i deras föreställningar. Kolla gärna in Pulp Puppets och deras spännande lösningar av scenografi och dockskapande i filmen ovan!

 

Betatestet är färdigt

Nu är Crowdcultures betatest i samarbete med Stockholm Stad avslutat. Women in Black, 3-step, Kulturkronan, Avatarvaro, Drömfinnaren och Hinder fick full finansiering. Avatarvaro och Hinder som nu har arbetsnamnet Freakshow Stockholm har vi skrivit om förut på bloggen.  Läs här och här.

Lesbiska på riktigt

Lesbiska på riktigt

Projekt som också kommer få sin budget täckt är Lesbiska på riktigt, Tosca,Designsajten och Doftgången. Förhoppningsvis kommer snart fler intervjuer upp sidan med några av dem som fått sin budget utbetalad.

Grattis till er alla! Nu förbereder vi oss för fullt för nylanseringen av sidan i januari.

/Frida