Att hitta gemensamma spelregler

Mycket av det vi gör inom Fabel är ett risktagande. Att vilja pröva nya grepp kräver ofta många successiva förbättringar och leder ibland till misslyckanden. Därför är det alltid kul att se något vi jobbat med länge och ständigt förbättrat i slutändan träffar helt perfekt.

Mycket av det vi gör inom Fabel är ett risktagande. Att vilja pröva nya grepp kräver ofta många successiva förbättringar och leder ibland till misslyckanden. Därför är det alltid kul att se något vi jobbat med länge och ständigt förbättrat i slutändan träffar helt perfekt. Med det pedagogiska spelet Komma Överens känns det så.

Komma överens är ett spel för gemensam dialog som bygger på vår spelmotor Allogamy. Den här versionen är gjord i samarbete med Överenskommelsen, vilket är ett ramverk för gemensamma utmaningar för det offentliga och de idéburna. I det här utförandet är fokus att skapa och stärka samarbeten mellan ideella och offentliga aktörer, oftast på lokal nivå. Spelet hjälper till att lyfta blicken, bryta gamla mönster kring samarbetsstrukturer och skapa nya idéer. Genom att axla manteln från en annan aktör i rummet har spelarna fria händer att skapa och utveckla samarbeten efter ett gemensamt mål. Resultatet år ofta ett möte med stor energi och där många nya band knyts mellan deltagarna. I just fallet Komma Överens används det som ett samarbetsverktyg mellan ideella organisationer och offentliga verksamheter, för att se hur ett framtida samarbete kan byggas upp. Att döma av de gånger vi varit med och av videon som Överenskommelsen gjort, så fungerar det väldigt bra.

vimeo://v/123206005

Allogamy är en spelmotor som kan användas till många olika syften, där behovet av att skapa nya samarbeten och gemensamma idéer är centralt. Vi har använt Allogamy i ett flertal olika processer, bland annat var spelet en tändande gnista till surfmässan Coastal Culture som under två år samlade 26000 personer i surfmeckat Varberg i två år och nu lever vidare i andra initiativ.

Kanske Allogamy kan användas inom er organisation? Hör av dig till oss om du vill testa en ny metod för att stärka banden mellan olika organisationer och bidra till innovativa lösningar.

Published
Categorized as Allogamy

Aktantmodellen – ett verktyg för era berättelser

En stark berättelse är grunden för tydlig kommunikation med era målgrupper och för att fylla ert varumärke med något varaktigt. Samtidigt säger många att de saknar metoderna för att tackla den utmaningen. Därför gillar vi aktantmodellen.

Under vår resa med Fabels Värld har vi ofta stött på behovet hos företag, föreningar och organisationer av att skapa levande historier kring den verksamhet de bedriver. Det finns många gånger en känsla av att världen berättar historien om organisationen, snarare än tvärtom. Utan en konkret och stark berättelse upplever många organisationer vi möter att det är svårt att etablera en tydlig kommunikation med sina målgrupper och fylla sitt varumärke med något varaktigt. Samtidigt säger många att de saknar metoderna för att tackla den utmaningen. Därför gillar vi aktantmodellen.

Vi på Fabel har länge arbetat med en enkel metod som bygger på de rollstrukturer som finns med i traditionella berättelser. Aktantmodellen skapades av lingvisten Algirdas Julien Greimas på 60-talet och var används ofta som en analysmetod för texttolkning. Vi har de senaste åren istället använt modellen som en grund för berättelser kring organisationer, kampanjer eller produkter. En enkel workshop genom aktantmodellen kan ge en tydlig struktur för berättelsen och vara starten för att bygga en komplex historia. 

Modellen i korthet
Modellen bygger på sex olika rollstrukturer i en berättelse: avsändare, objekt, mottagare, hjälpare, subjekt och motståndare. Dessa kan vara både konkreta aktörer (Google, Alice Bah Kuhnke, fackförbunden) eller abstrakta aktörer (teknikutvecklingen, makten, människors frivilliga organisering). Relationen mellan dessa är helt centralt för berättelsen vi vill skapa

Låt oss ta James Bond som exempel. Varje äventyr börjar med att skurken (motståndaren) på något sätt hotar den västerländska civilisationen (objektet). Den som uppmärksammar detta är chefen på brittiska underrättelsetjänsten M (avsändaren) som ger ett uppdrag till James Bond (subjektet). I den klassiska berättelsen är subjektet alltid underlägsen motståndaren och behöver därför hjälp av underrättelsetjänstens tekniska geni Q (hjälparen). Tillsammans övervinner de motståndet och ger fortsatt frihet åt medborgarna i den fria världen (mottagaren). Berättelsens aktanter känns igen från de flesta sagor – och kan självklart ge liv åt berättelsen om just er organisation.

Självklart är det också så att vi lever i en komplex värld där den här modellen långt ifrån kan ge hela svaret. Aktantmodellen är inte ett medel för att skapa dramaturgin i er berättelse men ger en enkel ram ur vilken ett mer komplext narrativ kan växa fram. 

Värdet för er organisation
Berättelsen om er organisation eller företag är central för att skapa helhet i er kommunikation och mening för era medarbetare. Det skapar minnen hos medlemmen, kunden eller medborgaren som gör det enkelt att relatera till er verksamhet och era mål. När ni har en tydlig historia att berätta så kan många bitar i er kommunikation falla på plats naturligt, allt från kärnan av ert budskap ned till minsta möbel i entrén på ert kontor.

Aktantodellen kan användas i stort och smått, från att lägga grunden till en organisations kärna, ner till en liten kampanj eller beskrivning. Hör gärna av er till oss om ni behöver hjälp av skapa berättelser inom er organisation. En föreläsning om storytelling eller en halvdags workshop om praktisk användning av aktantmodellen kan vara en snabb start att börja ta kontroll över berättelsen om er.

Även den här texten är skriven med aktantmodellen som grund – hittar du rollerna här?

Transmediadokumentären på 10-talets mitt

Transmedia har passerat ”peak inflated expectations”, den stora hypen är över. Det är bra för då kan formatet börja finna sin form, det blev tydligt på årets Tempofestival i Stockholm. Efter att jag i många år hört om tänkbara scenarion om hur transmedia skulle kunna fungera och hur spännande världen skulle kunna bli så kristalliseras ett antal olika vägar framåt att jobba med transmedia och multiplatformsberättande.

Inom det hårdkokt kommersiella visar LEGO vägen med framgångar som LEGO Minecraft och LEGO the movie samt inköp av rättigheter från stora framgångsrika immaterialrättsliga portföljer som Star Wars. Standardiseringsprotokollet ISTC hjälper till att länka samman försäljning av böcker, interaktiv media med produktderivat oavsätt om det är Mumin, Pippi, Hogwards osv.

En annan plats där transmedia som koncept verkar landa bra är inom fältet av dokumentärer med socialt patos. Här växer det fram både distributionsnoder som på ARTE och finansiella stödstrukturer t.ex. Canadian Filmboard som möjliggör ambitiösa satsningar. Det glunkas om att det är på väg i Sverige men är redan rätt stort i Holland och Canada. En intressant aspekt av alla produktioner är att det finns både ett stöd för en interaktiv användning av produkten och ett linjärt stöd för den som bara vill trycka på play.

I den senare kategorin finns rätt mycket av produktionerna on-line och kan fritt användas. Några riktgit bra tips för den nyfikne är:

ARTE produktionen World Brain utforskar många intressanta och oväntade perspektiv på hur internet är konstruerat och hur det fungerar.

I Refugee Republic har man byggt upp ett kurdiskt flyktingläger i norra Irak i en Google Street Views likande miljö.

Last Hijack handlar om Somaliska pirater, men ur piraternas perspektiv. WOW!

Fort McMoney undersöker den Canadensiska oljeekonomin och vilken påverkan utbyggnationen har på olika lokalsamhällen.

Ingen bryr sig om din dröm – de sex vanligaste crowdfunding-missarna

Jag har ägnat mig åt crowdfunding de senaste fem åren. Jag började för att jag störde mig mycket på att vissa projekt som jag tyckte var dåliga fick massor av offentliga bidrag, medan bra projekt inte fick något alls. Samtidigt tyckte jag att det var konstigt att man skulle övertyga kapitalförvaltare att investera i produkter till konsumenter, istället för att direkt lägga tiden på dialog med sina slutkonsumenter och publik.

Sedan jag började har branschen formligen exploderat och allt fler får upp ögonen för möjligheterna internet ger småföretagare och kreativa människor.

Ett exempel i mängden var när bloggen Tech.eu listade de 50 hetaste hårdvaru-startupsen i Europa 2014.  Av topp 10 av räknade jag till att 7 bolagen hade använt sig av crowdfunding som metod för att komma i kontakt med sina första kunder. Metoden bevisar att den blir allt viktigare.

Det är många som inte fattar folkfinansiering/crowdfunding och gör stora misstag. Det finns vissa saker jag ser om och om igen vilket är lätt att ta hänsyn till. Här är de sex vanligaste missförstånden:

1) Crowdfunding kan finansiera min dröm!

Nej. Finansiärerna av en kampanj är inte intresserad av att finansiera kampanjskaparens dröm, de är intresserade att realisera sina egna drömmar genom att bygga en relation till kampanjen. Berättar man bara om drömmen utan involvera den potentiella kunden eller publiken kommer det inte lyckas.

2) Kampanjen sprider sig själv, för på Internet når saker ut.

Vi bor alla i filterbubblor som är svåra att nå igenom.  Man måste, precis som med vanlig reklam och PR skapa nyheter som gör att det finns anledning för folk att dela kampanjen.

3) Crowdfunding är digitalt.

Crowdfunding är ett socialt fenomen som blir bra i en blandning av fysiskt och digitalt arbete tillsammans. Du måste sälja en produkt ”som vanligt” när du crowfundar, genom att sälja till människor du känner och träffar.

4) Allt går att crowdfunda.

Folk förhandskonsumerar oftast saker de inte kan köpa i en affär eller e-shop. Kampanjen behöver väcka nyfikenhet och vara underhållande för att ge produkten eller tjänsten ett sammanhang.

5) Det är bara förhandssälj av själva produkten som är viktigt.

Kampanjmakare missar ofta att många kringsaker kan vara lika lockande som själva produkten. Belöningarna i kampanjen är platsen att freestyla med sin kreativa affärutvecklingstalang och sitt varumärkesarbete.

6) En snygg kampanjvideo är avgörande.

Många lägger mest tid på tekniken – att det ska se ”proffsigt” ut  – snarare än på berättelsen när man gör sin pitchvideo. Det är berättelsens underhållningsvärde och hur den lyckas skapa en nyfikenhet att veta mer som behövs. Det är något som kan göras med en smartphone.

 

Kom ihåg: Ingen vill förverkliga din dröm, folk vill vara en del av crowden som förverkligar sina drömmar och förstärker sin identitet, det är därför det kallas crowdfunding.