Indie Arcade Video Entertainment System

A framework for digital art

Indie arcade was born from a frustration that creators of great digital content could not meet an audience. People exloring thematics that might be unusual to connect with gaming like queer theory or feminism are rearly heard of. In order to place their content in the show-room we decided to build a pop-up easy to tour arcade concept. And here it is.

Want to interact?

Or if you are a indie game developer, please contact us for distrubution. This project is still under heavy development, so stay in tuned for updates and visit http://indiearcade.tumblr.com/ for more updates. If you want to contribute with ideas or have a blast playing them. We can come and set Indie Arcade up at your office or in a venue. Contact us for prices. 

Published

Lunch beat

Lunchdans blev ett fenomen

Lunch Beat är ett deltagarkulturellt ramverk vilket bygger på folks aktiva deltagande utifrån ett manifest. Vi startade det första lunchdiscot i garaget under kontoret med drivkraften att bryta mönstren av matlådor och restauranger. Första gången 2010 var vi 12 personer i garaget, 2012 arrangerades 160 officiella Lunch Beats och fram till idag har tusentals lunchdanser arrangerats runt om i hela världen under konceptet Lunch Beat.

Jag dansar aldrig nykter

En av de drivande tankarna i upplägget har varit att visa för oss deltagare hur det sociala strukturerna styr vårt beteende och att alternativa ramverk kommer få dig som individ att agera på ett sett du inte trodde om dig själv.

Hitta en Lunch Beat att gå på

Lunch Beat har en egen hemsida där du hittar alla arrangemang som är på gång.

Published

Crowdculture


Demokratisera kulturen

Systemet Crowdculture (www.crowdculture.se) skapar en hybridekonom mellan privata mikrodonationer och offentliga utlysningar med målsättningen att skapa ett spännande och inkluderande kulturutbud. Plattformen kan användas för vilka kulturprojekt som helst men hybridekonomin är bara tillgänglig i geografier där vi har avtal med en finansiär. Just nu är det i Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Kronoberg, Stockholm, Sörmland. Från årsskiftet 2014 även i Jönköping och Västra Götaland.

Visionen

Vi har en tes om att det behövs mer fria kulturmedel i samhället för att frigöra kreativ och social potential. Konkurrensen kring de offentligt utlysta kulturmedlen ökar ständigt samtidigt som de fria medlen inom budgetarna minskar då mycket pengar är låsta till driftskostnader, pensioner och lokaler. Kraven på medborgarinvolvering i de offentliga processerna är en trend i hela västvärlden, en trend som förstärks av den tekniska utvecklingen. Vår drivkraft är att fylla det tomrum som idag omöjliggör den bredare massans involvering i urvalsprocessen av samhällets kulturutbud och samtidigt tillföra mer pengar till sektorn.

Vill du veta mer?

Både vi och andra har skrivit mycket om systemet Crowdculture sedan starten 2009, i vår blogg har vi försökt samla samman informationen, klicka på taggen till vänster för att visa alla poster.

Published

Digital kulturpolitik del 2

Det är lätt att se hur digitaliseringen påverkar affärsmodeller inom olika branscher i kultursektorn. Men hur digitaliseringen påverkar kulturpolitiken och institutionerna behöver diskuteras mer, skriver Max Valentin, vd på Fabel Kommunikation som är med och arrangerar konferensserien Truly Digital.

Datorns och internets födelse har varit viktiga faktorer i den globala ekonomin och en viktig milstolpe för hela världshandelns utveckling. Spreadsheets, eller på svenska kalkylprogram, var bland de första programmen som användes brett för att sköta företagens bokföring och ekonomi. Och IT-jätten IBM var bland de första som utvecklade programmen för en bredare grupp användare redan 1976.

På kulturområdet har den digitala utvecklingen förändrat vårt sätt att konsumera kultur vilket påverkar hur vi distribuerar och finansierar kultur och vice versa. När kulturen nu träder in på den digitala marknaden är det viktigt att känna till hur detta ekosystem ser ut.

Vi ser att värdekedjorna förändras bland annat genom att vägen nu är kortare mellan kreatör till publik och vem som är upphovsperson förändras för den delen också. Från att ha finansierat, producerat och sedan marknadsfört ett verk mot publik suddas nu gränserna ut och det blir allt vanligare att dessa steg sker parallellt. Marknadsföring och finansiering går hand i hand och produktionsprocessen blir mer transparent och deltagarfokuserad.

Nya affärsmodeller växer fram som möter den digitala utvecklingen och utmanar den tidigare värdekedjan. Tjänster som FlattriZettleCrowdculturePaypal och prenumerationslösningar som Spotify och Netflix drar ner distributionskostnaderna och gör det möjligt för kreatörer att nå konsument och publik direkt på nya sätt. En bok kan gå direkt från författarens dator till din läsplatta och metoder som crowdfunding kopplar också samman finansieringen med marknadsföring och social spridning.

Dessa tjänster och verktyg och den förändrade konsumtionen ställer krav på förändrade arbetssätt och en ny rollfördelning. Aktörer utmanar varandra för att hitta sin rätta plats i det framväxande ekosystemet. Det är lätt att se hur det fundamentalt förändrar förlags-, film- och musikbranschen men hur påverkar det våra institutioner och kulturpolitiken?

Även insamlingsorganisationernas roll påverkas av denna utveckling vilket har lett till en het debatt om upphovsrätt och ersättning av digitalt distribuerad kultur. Insamlingsorganisationerna fyller en viktig roll i att skydda upphovsrättsägare och se till att de får skälig ersättning för sina verk om de spelats, visats, lästs och så vidare. När distributionsmöjligheterna blir fler och rättighetslicenser som Creative commons allt vanligare, hur ser ersättningsmekanikerna ut då?

Ett exempel på försök att möta det nya landskapet var att, under hösten 2011, införa en ”hårddisksavgift” i Sverige som en utökning av den tidigare privatkopieringsavgiften. Dessa administreras och delas ut av Copyswede och motsvarande försök gjordes i filmavtalet i relation till bredbandsbolagen men där gick det inte igenom. I Frankrike och Tyskland går diskussionens vågor höga nu när rättighetsägarna vill införa höga avgifter för sökmotorerna då privatpersoner letar efter skyddat material.

Oavsett vad man tycker så finns det vissa som tjänar på att material distribueras och fyller webbaktörernas sidor med innehåll, men hur gör vi återkopplingen av pengar till de som skapar? Är det tjänsteleverantörer, bredbandsbolag eller hårdvaruproducenter som ska göra det genom beskattning eller ska marknaden hantera det hela? Hur möter vi digitala besök och visningar, vems verk bör belönas och hur vill vi stödja talangutvecklingen?

För att adressera frågorna om kulturlivet i den digitala tidsåldern har vi startat konferensserien Truly Digital – A Nordic Ecosystem for the Arts. På Louisiana utanför Köpenhamn den 1:a mars är det dags för del två i serien och denna gång fokuserar konferensen på nya affärsmodeller och policys i den digitala tidsåldern.

Digitala frågor kommer att vara högt prioriterade på både den Nordiska och Europeiska agendan fram till 2020. I EUs nästa ramprogram länkas strategier för utveckling av de kreativa industrierna till den digitala agendan och Nordiska ministerrådet driver initiativ för att skapa bättre integration mellan de nordiska ländernas digitala marknader.