Vad är egentligen ett spel?

Spel och spelmekanik är en del av vår vardag. Tittar du lite närmare på saker och ting kan du se att det genomsyrar mycket mer än bara dator- och brädspel. Många organisationers belöningssytem bygger på spelmekanik – när man “levlar” öppnas nya möjligheter upp i form av utökad makt och högre ersättning. En fördjupad förståelse i hur spel fungerar och vilka beprövade metoder som finns är en smart investering.

Sten, sax, påse är ett från början ett kinesiskt spel som varit med oss i flera tusen år. Den enkla spelmekaniken gör att det bibehåller sin relevans, samma princip kan återfinnas i många moderna datorspel

Är det spelmekaniken, berättelsen eller kanske handkontrollerna som avgör vad som blir engagerande och spännande?

Individer har olika preferenser om vad som är kul. En av de viktigare preferenserna är om spelet är baserat på tur eller skicklighet. Vissa forskare hävdar att det är en av sakerna som ligger bakom fotbollens breda attraktionskraft – sportens spelregler gör att den balanserar ganska perfekt mellan tur och skicklighet. Men tur kontra skicklighet är bara en av många avgörande faktorer.

Vi har vid flera tillfällen hållit utbildningen “Vad gör ett spel kul?”. Mellan kortare teoretiska pass lämnas stort utrymme för att tänka och skapa tillsammans.

  • Vad gör ett spel spännande?
  • Vad är skillnaden på spel och spelifiering?
  • Hur kan ni i er organisation använda er strategiskt av spel?
  • På vägen mot lärdomarna kommer ni dessutom träna er på prototypbyggande.

Hör av dig till oss om ni behöver bli bättre på att förstå och använda er av spelmekaniker. Att förstå spel som koncept och dess drivkrafter kan vara ögonöppnande såväl för nyfikna organisationsutvecklare som erfarna spelutvecklare.

Nedan kan du se exempel på prototyper från tidigare workshops.

Bullet Wordle är en tidsbegränsad grupptävlingsversion av det populära ordpusslet.
Bilden visar ett spel som använder gyrosensorerna i mobilen för att styra en motorcykelsimulator.
Gruppen använder ett diorama som metod för att illustrera djupkänslan som ska finnas i spelet.

LärOm – reflektioner från en konferens

Fabel blev inbjudna för att presentera och delta på konferensen LärOm med temat radikalt lärande. Bakom arrangemanget stod en bred grupp av utställningsproducenter (Riksutställningar & Tekniska Museet), arkitekter (White), teaterfolk (RATS Teater) och universitet (SU), en spännande och tvärsektoriell grupp.

Det gemensamma för alla deltagare är att man vill skapa relevanta och engagerande processer för människor. Vi kan alla visa på goda resultat från de processer vi drivit både statistiskt och kvalitativt. I vårt arbete på Fabel har vi på många olika nivåer kommit i kontakt med liknande ambitioner både i landet och utanför, exempelvis i projektet “En resa som innan annan” eller i utvärderingen av “GRowth“. I bland kallas det entreprenöriellt lärande ibland Steinerpedagogik, för att ta två extremer men med samma idémässiga av att jobba tematiskt och med upplevelser kopplat till teori med syftet att skapa reflekterande medborgare. 

Det jag inte kan förstå är vad som gör att dessa arbetssätt som utgår från eleven och dennes behov och upplevelser har så svårt att få fotfäste. Kanske kan det till viss del bero på vilka belöningssystem som finns i skolan men det kanske också kan bero på hur man väljer att organisaera verksamheten. I min presentation nedan visar jag på tre modeller, centralicerad, decentraliserad och distribuerad organisationsform. Det distribuerade är en kraftig kontrast mot de två varianterna av centralisering vilket kan sägas hamnar i systemkonkurrens, något som brukar vara ett hinder.

Under konferensen fick vi höra fler intressanta varianter av distribuerade system som på olika vis har med lärande att göra flera av dem kretsade kring Mozilla foundation, de som driver FireFox, open badges och mozilla festival. Andra exempel på distribuerade lärsituationer kan man hitta på School of Everything, vilket är ett återuppfinnande av studiecirkeln i den digitala eran.

 

[scribd id=185754456 key=key-zcbbhmh9gt3ksa9kul2 mode=list]

 

Allogamy

Ett innovativt mötesformat som levererar resultat.

Vi tror att nya idéer och innovation skapas genom möten och relationer. Därför har vi utvecklat spelmotorn Allogamy, som används för att bygga nätverk mellan organisationer och starta gemensamma idéprocesser. Spelet bygger på en konkretisering av FUNK-modellen (Forskning, Utbildning, Näring och Kultur) och är ett verktyg för att få till bra möten och kvalitativa relationer på kort tid. Allogamy lägger grunden för ett innovativt, dynamiskt lagspel med slumpmässigt sammansatta lag av individer med kompletterande kompetenser. Lagen tävlar mot varandra utifrån en gemensam problemställning, till exempel ”Hur får vi fler att bli intresserade av surfingsporter?” eller ”Vilka bör samverka för att fler studenter ska kunna leva på sin talang efter universitetet”. Under spelets gång skapas relationer med hög kvalitet mellan deltagarna i lagen, personer som annars inte skulle setts och relationer som annars inte skulle uppstått. Som bonus är det en avslappnad och rolig miljö att mötas i, där deltagarna inte sällan hittar gemensamma idéer och samarbeten långt efter spelet är slut. 

 

Spelet kan anpassas så att det passar organisationer med olika behov och struktur. Idag används metoden bland annat i Komma Överens, ett spel som handlar om att hitta idéer och bygga nätverk mellan ideella och kommunala aktörer inom regeringens initiativ Överenskommelsen. Det mest imponerande resultatet hittills är mässan och mötesplatsen Coastal Culture i Varberg, som under två år lockade 26 000 besökare. Idén, nätverket och förutsättningarna att skapa eventet skapades i den dynamiska process som Allogamy erbjuder.

Hör av er till oss om ni är intresserade av en metod som kan starta upp innovationsprocesser och bygga relationer och förståelse mellan människor på kort tid.

Nordens första Creative commons filmfestival

30 augusti öppnar The Nordic Creative Commons Film Festival 2013, den första nordiska festivalen för film under öppen licens. “Good films is best seen together” är slagordet för festivalen som bjuder in alla att delta.

Utvalda CC-licensierade filmer från hela världen kommer visas runt om i Norden från 30 aug – 8 sept. Festivalkonceptet bygger på deltagande och transparens där publiken är de officiella arrangörerna. Vem som helst med en publik på 5 personer och utrustning att visa film kan bli en arrangör. Privatpersoners hem och samlingslokaler blir tillfälliga biografer. På festivalens officiella mötesplatser visas utvalda filmer tillsammans med samtal och seminarier. Vill du redan nu veta mer om vad creative commons är så kan du titta på denna introduktionsvideo

Till sommaren öppnar festivalens webbplats för att organisera visningar, ungefär som air b’n’b fast för filmvisningar. Du kan följa utvecklingen via Facebooksidan och twitter #nccff. 

Creative commons firade precis 10 år och nu under 2013 kommer många bra filmer att släppas. Premiärer att se fram emot är bland annat TPB AFK, dokumentären om the Priate Bay och The Cosmonaut som fick in €400.000 via crowdfunding. 

Det är dags för ett event som sammanför filmare, remixare, publik och filmbranschen till en inspirerande festival och debatt om framtidens upphovsrätt, nya distributionsvägar och öppna källor för skapande, omtolkning och produktion av film. 

Festivalen tar emot bidrag som kan väljas ut till festivalens officiella visningar. Bidragen är också med och tävlar om publikens pris och en jury kommer lyfta fram filmer av särskilt hög kvalité som kommer att spridas till en bredare publik. 

Genres i festivalen kommer vara:

  • Långfilm (mer än 60 minuter)
  • Kortfilm (under 59 minuter)
  • Dokumentär
  • Övrigt (exempelvis musikvideos, konstfilm, experimentell)

Alla teman är välkomna och deadline är 30:e juni 2013. Reglerna är enkla:

  • Filmerna måste vara lisencierade under CC, valfria attribut
  • Ha engelsk undertext

Maila fölajnde information till info(a)nordicfilmfestival.cc:

  • Titel
  • Kontaktperson
  • Produktionsår
  • Längd
  • Produktionsland/länder
  • Genre
  • Synopsis
  • Länk till filmen
  • Minst en stillbild.

Videoinspiration

När jag går in på Kickstarters sajt blir jag väldigt imponerad av filmerna som projektägarna har gjort om sina projekt. Ofta är de välproducerade och med god kvalitet, vilket kanske inte är det lättaste för alla att göra. Man kanske har varken pengarna eller kunskapen och utrustningen för att producera en riktigt bra pitch på film.

Men lika ofta blir jag imponerad av en historia som fängslar mig eller att projektägaren som gjort filmen verkligen är personlig och ärlig med sitt uppsåt. I de fallen spelar kvalitet ingen som helst roll. Kickstarter bloggade om de videos som de tyckte har varit bäst under 2011. Du kan se dem här. 
 
En av mina favoriter är dansfilmen Girl Walk//All day.
 

Hoppas ni blir inspirerade till att själva göra videos till era projekt! Det är ett väldigt snabbt, roligt och smart sätt att fånga en publik på.

/F

 

 

Workshop i Nyköping

Nu har vi hunnit ha några workshops runt om i Sverige. Vi har haft äran att träffa kreatörer i Karlshamn, Växjö och nu senast igår i Nyköping.

Vi höll i workshopen på Culturum i Nyköping. Culturum är Nyköpings kultur- och konsertlokal. Byggnaden inrymmer dessutom stadens bibliotek.

Nyköpingskreatörerna bjöd på ett intressant och inspirerande möte. Några av dem har redan tankar på vad de ska lägga upp för projekt  på crowdculture.se när vi drar i gång efter årsskiftet. En kreatör har funderingar på att crowdfunda en del av en utomhusfestival som hon håller i för ungdomar. En filmare såg stor potential i crowdculture för att samla in pengar till sin dokumentärfilmer.
Vi fick bland annat frågor kring hur gammal man måste vara för att lägga upp projekt, om det finns någon undre åldersgräns. Svaret på den frågan är att vi gärna ser att vem som helst som vill lägga upp projekt på sidan ska kunna göra det, oavsett ålder. Därför ska det gå att lösa, kanske genom att någon över arton står som ansvarig för projektet. Sådana frågor får vi ta efter hand, i dialog med regionerna.
Under workshoparna har vi fått in massor med bra frågor, alla svar kommer skickas ut till de medverkande och dessutom läggas upp i våran FAQ på hemsidan.

 

Freakshow Stockholm omvandlar hinder till möjligheter

 

Freakshow StockholmHinder, vad är det? Något negativt du vill ta dig över, förbi, bortom? Eller kanske något att vara glad över, en förutsättning för att må bra? Det senare tror Ann Lindberg, koreograf för dansteaterföreställningen Freakshow Stockholm.
Ann möter upp mig utanför replokalen i Årstaberg, där dansarna i dag för första gången ska påbörja jobbet inför hennes nya föreställning. Tillsammans med scenografen och kostymören Anja Rühle, vill Ann utforska ordet hinder. Vad det innebär för människor och hur olika hindrena kan se ut beroende på vem man är.
–  Vi borde utforska våra egna hinder för att kunna utvecklas, säger Ann. Jag tror att en människa som har allt, som inte möter några motgångar eller svårigheter inte blir lycklig.

Hon menar att när vi väl ser hindrena vi möter på i livet kan vi också bestämma oss för hur vi vill förhålla oss till dem. Det kan vara fysiska hinder som är inbyggda i vår infrastruktur, som till exempel en trappa in till caféet eller en för trång dörr. Men det kan också vara psykiska hinder i våra sociala strukturer som rädslan för att sticka ut eller misslyckas.

Sex dansare med olika bakgrunder är med i Freakshow Stockholm. Som till exempel 71-åriga Siv Ander som har dansat i hela sitt liv och vägrar sluta. Eller Henrik Wenne och Jenny Wikström som Ann fick kontakt med genom Riksförbundet Sällsynta diagnoser.
Dansarna förbereder sig för att dra sig över golvet till andra sidan rummet. Fr. v Henrik Wenne, Jenny Wikström, Calle Stenbäck, Louise Kvarnby och Siv Ander.Ann instruerar dansarna i vänlig men bestämd ton.

–  Nu ska ni dra över golvet till andra sidan endast genom armstyrka, säger hon. Samtidigt ska ni berätta högt vad ni kan. På vägen tillbaka ska ni berätta vad ni i stället vill göra.

Gruppen krälar över golvet och en sammelsurium av röster studsar mot de vitmålade väggarna. Det ser utmattande ut att dra sig över golvet och samtidigt prata.

–  När jag på vägen tillbaka kom att jag så himla gärna vill bli kär, så kunde jag inte släppa den tanken, berättar Henrik Wenne med andan i halsen.

Ann väljer att ta med Henriks kärlekstörst i nästa improvisationsövning. Henrik får ställa sig längst fram med ryggen mot de andra. Ann ber honom att visa genom rörelser hur han tycker det känns att väldigt gärna vilja bli kär. De andra dansarna tolkar sedan hans rörelser på sitt egna vis. Koncentrationen tätnar i rummet och dansarnas kroppar rör sig ibland så synkat att man tror att de övat in rörelserna, ibland med helt egna tolkningar.

Caroline Bonaldi, kostymassistent, tecknar dansarna under repetitionen för att få en känsla för hur de rör sig.

–  Jag har sett andra föreställningar där man berör funktionshinder på olika sätt, men jag tycker inte att de vågar ta i ämnet på riktigt, säger Ann. I Freakshow Stockholm vill jag visa att de flesta möter på hinder i livet, och att det är viktigt att våga visa upp dem.

Freakshow Stockholm har premiär den 3 mars på Dramalabbet. Föreställningen (som hade arbetsnamnet Hinder) är delvis finansierad genom Crowdculture.

 

Smålandsposten skriver om Crowdculture

Förra veckan var jag och Therese i Karlshamn och Växjö och höll i crowdculture-workshops för kulturskapare i regionen.
Smålandsposten träffade Sunny Sandström som är samordnare för kulturfrågor på Regionförbundet Södra Småland, för en intervju. Läs artikeln här.

Ida Qvarnström jobbar med att ge stöd och resurser till unga som vill göra film. De filmare hon har pratat med är jättepositiva till crowdfunding-projektet

 
 

 

Nära kustband

Fabel genomförde en strategisk analys och rådgivning åt region Blekinges kulturnämnd i samband med implementationen av samverkansmodellen. Arbetet hade en bred undersökande ansats om det regionala förutsättningarna och viljeriktningarna samt sates i relation till de nationella ambitionerna.

I rapportunderlaget presenterade vi specifika möjligheter och hot för regionen samt befintliga styrkor och svagheter samt gav en lång bruttolista på strategiska rekommendationer inom det kulturpolitiska området.

Analysarbetet byggdes upp från gruppintervjuer och semistrukturerade intervjuer med företrädare för institutioner med regonala regleringsbrev och nyckelföreträdare i civilsamhället. I analysen gjordes även en enkätundersökning med utgångspunkt tagen ifrån samtalen utvalda frågor som behövde kvantifieras. De specifika resultaten kompletterades med befintlig data från regional och nationell nivå. Arbetet kan sammanfattas som en variant av en cultural mapping.

Rapporten Nära Kustband kan laddas ner för läsning här.

Coco Chanel

Såg i tidningen att en  film om Coco Chanel är aktuell. Den har premiär den 18:e september. Jag tycker Chanel är ett väldigt intressant exempel på en social entreprenör.

[Snart så. Chanels blick är fäst vid televisionsskärmen. Hon kommer snart att komma i bild. Nu. Där är hon, Marilyn Monroe. Chanel håller andan.]

Coco Chanel byggde ett modeimperium med parfymen Chanel No. 5 som företagets kassako. Hon älskade sitt arbete, en av förutsättningarna till framgågen. Hon älskade det så mycket att ändamålen helgade medlen. Kanske inspirerades hon där av sin tid i jesuitisk klosterskola? Hon
kunde vara mycket hård, nästan diktatorisk i arbetet sägs det.

– There is time for work. And time for love. That leaves no other time.

Har du haft en polotröja? Eller en blazer? Listan kan göras lång över de plagg hon är innovatör till. Hon skapade kläder som var funktionella men samtidigt med stil. Chanel uppfann kläder som alla bär idag men som på sin tid inte var mainstream. Hon introducerade byxor för kvinnor och revolterade mot korsetten. Förmågan att vara kreativ kanske kom från oförmågan att vara traditionell. Hennes enkla bakgrund hade givit få intryck av hur saker och ting skulle vara. Frånvaro av uppfostran kring tankar om god smak gav henne möjlighet att hitta den i sig själv.

– Fashion is architecture: it is a matter of proportions.

Men hon bröt inte bara med de kvinnliga klädreglerna. Hon vägrade också att inordna sig i tidens idéer om hur könen skulle bete sig. Hon tog för sig, deltog i nöjeslivet och skaffade manliga vänner. En av dessa vänner, Mr Chapel, bidrog med riskkapital till hennes verksamhet. Andra blev delar av hennes nätverk, vilket tog henne över Atlanten.

[Marilyn säger rakt in i  TV kameran ” The only thing a woman need’s to sleep in are five drops of Chanel No. 5.” Perfekt. Chanel ler. Att ord kan vara så värdefulla när rätt person på rätt plats säger dem. Hon stänger av TV och går tillbaka till skrivbordet. Elektriciteten brinner bara i hennes rum. Som vanligt.]
 
Som parentes kan nämnas att filmen är nominerad till Peoples choice award från “European film academy” och meningen är att du ska kunna rösta fram bästa film. Två Svenska filmer, “Låt den rätte komma in” och “Män som hatar kvinnor” är nominerade. Make your pick.