Hur förutspår vi framtiderna?

De senaste åren har begreppet FRAMSYN blivit allt vanligare. Det är ett paraplybegrepp för många olika typer av metoder som sammantaget ger mer kunskap om en organisations roll i en framtida värld. Ursprunget till framsynsarbete kan spåras till oljekrisen 1973 då många vedertagna koncept ställdes på ända och nya perspektiv behövde komma in i utvecklingsdialogen. När vi nu står inför osäkerheter som ett polariserat politiskt landskap, förändrade förutsättningar för handel, nya konsumentbeteenden och ny teknologi så upplever många organisationer att det också behövs nya metoder för att hantera framtiden. Begrepp som backcasting, scenarioplanering och PESTEC är några exempel på synsätt och metoder som ingår.
 
Ett bärande element i allt framsynsarbete är utveckling av scenarion, där man istället för att slå fast EN trolig framtid istället arbetar med flertalet möjliga framtider. Fabel har sedan ett par år arbetat med ett flertal organisationer kring deras långsiktiga planeringsarbete med hjälp av framsynsmetoder och särskilt scenarioplanering. Under hösten 2019 arbetade vi bland annat med Värmlandsstrategin, en gemensam strategi för en hel region där ett tusental företrädare för kommuner, offentliga institutioner, stora industrier, mindre företag, universitetet och civilsamhället gavs möjlighet till inspel via ett flertal olika workshops. I arbetet med flera andra kunder som till exempel White Arkitekter, TCO och ICA har vi utvecklat en portfölj av workshops i framsynsmetodik, som passar för organisationer som vill ge förutsättningar för många personer att bidra med perspektiv till ett utvecklings- eller omställningsarbete. Val av metoder för en specifik situation görs i dialog med uppdragsgivaren och kan anpassas för olika mötessammanhang.
 
Resultatet av ett framgångsrikt framsynsarbete kommer ge er organisation ett försprång att ställa om er verksamhet inför framtida förändringar inom er bransch. Genom Fabels framsyns-workshops får ni struktur för de olika framtidsbilderna inom gruppen och en resurseffektiv inkludering av mångas åsikter.
 
Hör av er till oss om ni vill veta mer om hur vi kan bistå er med spännande ingångar i hur era framtider skulle kunna se ut.
Published
Categorized as Case

Integritetspolicy Fabels nyhetsbrev

Fabel ansvarar för personuppgifter såsom namn och e-postadress som du lämnar till oss när du registrerar dig för prenumeration av nyhetsbrev. Ändamålet med behandlingen av personuppgifterna är att Fabel ska kunna administrera och skicka nyhetsbrevet du vill prenumerera på. Fabel kan komma att använda dina personuppgifter för att marknadsföra Fabels evenemang och tjänster. Den lagliga grunden för behandlingen är ditt samtycke. Dina personuppgifter sparas bara så länge som du är prenumerant på nyhetsbrevet. När du avregistrerar dig tar Fabel bort dina personuppgifter. Du avregistrerar dig genom att använda länken i slutet av nyhetsbrevet. Din uppgifter lämnas inte ut till annan part utan ditt godkännande, med undantag för att tillmötesgå tillämplig lag, juridisk process eller tvingande begäran av myndighet.

Dina registrerade personuppgifter hos Fabel

Du har rätt att få information om de personuppgifter som finns registrerade om dig hos Fabel genom att begära registerutdrag över de personuppgifter som finns registrerade hos oss. Om personuppgifterna är felaktiga, ofullständiga eller inte längre aktuella kan du begära att uppgifterna ska rättas eller tas bort. Ansökan om registerutdrag eller begäran om rättelse görs skriftligen till Fabel, klicka här för att hitta våra kontaktuppgifter. Du har möjlighet att när som helst skriftligen meddela oss att du inte vill att dina personuppgifter ska användas för marknadsföringsändamål.

Published

Reflektioner från en konstquintennal

För fjortonde gången görs Documenta i den lilla staden Kassel mitt i Tyskland. Under 100 dagar besöker nästan en miljon människor staden som till vardags har 100 000 innevånare.

Vi på Fabel bestämde oss för att resa dit för att försöka komma under huden på vad som är en av världens mest inflytelserika arenor för samtidskonst men också för att se hur en långsiktig lokal satsning på ett smalt fält påverkar infrastruktur och planering.

Vad är ett inkluderande evenemang?

Organisationen kring jätteevenemanget närmar sig 70 år och erfarenheten märks, flödena är välplanerade, tillgängligheten är god och informationen är i alla fall tillfredställande. Även om det sista karaktäriseras av en ganska typisk konstvärlds kommunikation som inte är kanske det mest läsartillvända. Informationen förmedlas i en stor mängd olika trycksaker, tidningar och affisher som alla har olika indikationssystem. Man kan tänka sig att det skulle finnas sökbart system i en app eller på en praktisk mobil web men inte – kanske är det ett motstånd mot informationshegemonin.

Oavsett informationen så lyckas evenemanget både vara folkligt och finkulturellt samtidigt vilket är en stor bedrift, inkluderande för flera målgrupper. Öppningsfesten drog ca 10 000 besökare och stämningen var som i ett brasilianskt festivaltåg. Dagen efter deltog vi på ett boksläpp för stjärnan Hiwa K, en presentation så fylld av konstvärldens högtravande språkvärld att det blir svårpenetrerat för den oinsatte. Den parallella existensen av de olika stilarna skapade en härlig atmosfär som var orädd för både det folkliga och pretentiösa. 

Vad kan Documenta säga om samtiden?

Årets utgåva av Documenta sker egentligen på två platser, i Aten och i Kassel. Symbolen av Aten som parallell plats säger mycket, dels handlar det givetvis om att Grekland är i mångt och mycket dörren till Europa för många av de flyktingar som kommer från mellanöstern och Afrika. Samtidigt har Aten varit ett centrum för de senaste årens debatt kring EU:s ekonomi. Båda dessa två teman, flykt och tillgång till resurser återkommer i många av verken som visas upp.

Vad kan konsten säga om samtiden?

För mig var det bästa verket, Check Point Sekondi Loco av Ibrahim Mahama (f 1987) från Ghana. Säckväv som sammanfogats till tältduk vilket draperat två i staden motstående byggnader – vakttorn. Som alltid säger konsten olika saker till sina betraktare men jag läser in en slags dialog med Christo och Jean-Claude som bland annat är kända för draperingen av Riksdagshuset i Berlin. Christo och Jean-Claude har jobbat med konceptet ”revelation through concealment” förståelse genom att dölja. På samma sätt visar Mahamas täckta byggnader både de utsattas levnadssituation i tältläger och låsning bakom gränsen i Kassel.

Temat om flykt, utsatthet och hemvist återkommer i många av verken, hängade båtskrov från Medelhavet är mer makabra inslag och konstnärer verksamma i flyktingläger skapar en slags nästan obehaglig upplevelse när jag själv bor bekvämt på promenadavstånd från utställningshallarna.

Dock tror jag inte man ska tolka urvalet av konstnärer från flyktingläger som ett spektakulärt utspel från Documentas sida, evenemanget har sedan sin start 1955 visat samtidskonst från världens alla delar inte bara de etablerade i väst.

Hur påverkar evenemanget kommunen?

Jag frågar Kasselbor om vad de tänker om uppståndelsen. Det finns en enighet om att det verkligen får platsen att leva och att det är ganska dött och trist de 1700 dagarna mellan evenemangen.

Staden är ungefär lika stor som Norrköping men det finns fyra enorma utställningshallar och många mindre. Är det inte en dum investering frågar jag andra om, är det inte tomt resten av tiden? Nej får jag veta, infrastrukturen är ganska unik och den efterfrågas nästan hela tiden. Det verkar som om att stadens ganska unika satsning betalar sig väldigt väl och ger en mer unik konkurrenssituation jämfört med städer inom pendlingsavstånd.

Crowden och museet

 Under hösten 2016 arrangerar vi en fortbildningsverksamhet för ett par museer tillsammans med Riksutställningar. Under en av träffarna bjöd vi in några vi tycker visar vägen kring både crowdsourcing och crowdfunding. Vi filmade några av föredragen och här är två av dem.

Internetmuseum, den nyaste medlemmen i Sveriges Museer jobbar med att dokumentera samtidshistoria, de har inga fysiska lokaler utan har bara digitala utställnignar.

Kalmar Länsmuseums arkeologiska avdelning har i verksamheten man presenterar jobbat med en bronsåldersutgrävning Sandby Borg som finns ca 40 cm under jord på södra Öland. I samband med denna har man gjort en av de mest framgångsrika crowdfundingkampanjerna någonsin då man drog in över 500 tkr från publiken.

På bilden uppe till vänster ses en av medarbetarna i Sandby Borgsutgrävningen arkeologihunden Fabel.

 Spänvidden mellan dessa två verksamheter är på ett visst sätt enorm men på ett annat väldigt liten. Museerna arbetar i väldigt olika fält men båda verksamheterna jobbar digitaliserat och  tillsammans med sin publik för att höja kvalitén i sin verksamhet. Båda verksamheterna jobbar också mycket aktivt med sitt berättande men på like olika sätt. I Sandby Borg fallet finns en tydlig dramaturgi, det finns en hemlighet under jorden och du kan bli del i att täcka av historiens mysterier. Alla som sett Indiana Jones förstår lockelsen i den berättelsen. Internetmuseum däremot lutar sig mot en publik som själva vill skriva in sig i historien och berätta om sin roll i svenska internets framväxt, en helt annan typ av utmaning.

Analogt spel om digitala utmaningar

Under hösten 2015 genomförde Fabel ett gigantiskt brädspel för ICA Gruppens ledning och utvalda medarbetare. Syftet med processen var att öka förståelsen för hur ICA Gruppens verksamhet påverkas av digitaliseringen. “The game” fick mycket positiv respons.

”Bra, enkel översikt av komplexa problem”
”Ökar förståelsen för olika avdelningars roll och utmaningar”
”Sååå bra för att skapa nya gränssnitt och förståelse för digitaliseringen”
”Inspirerande sätt att samarbeta”
”Spännade sätt att få igång konversationer och tankar”
”Superkul och givande!”

Kostnaden för att arbeta interaktivt med sin personal är ungefär den samma som att ta in en namnkunnig föreläsare. Den stora skillnaden är att man inte kan luta sig tillbaka och lyssna till klokheter utan måste själv stå för sina beslut och argumentera för dem.

Genom spelet ville vi: 

– Öka förståelsen för digitalitetens komplexitet och påverkan på hela koncernen
– Skapa insikter om vikten av samverkan mellan koncernens eller verksamhetens olika delar för att lösa gränsöverskridande digitala utmaningar
– Så fröer till idéer om hur digitaliseringen kan komma att påverka verksamheten
– Skapa personliga relationer genom att på ett lekfullt sätt gemensamt ta sig an aktuella utmaningar

Om du vill få en bild av hur spelet gick till och höra kommentarer från deltagarna, klicka på filmen ovan.

Transmediadokumentären på 10-talets mitt

Transmedia har passerat ”peak inflated expectations”, den stora hypen är över. Det är bra för då kan formatet börja finna sin form, det blev tydligt på årets Tempofestival i Stockholm. Efter att jag i många år hört om tänkbara scenarion om hur transmedia skulle kunna fungera och hur spännande världen skulle kunna bli så kristalliseras ett antal olika vägar framåt att jobba med transmedia och multiplatformsberättande.

Inom det hårdkokt kommersiella visar LEGO vägen med framgångar som LEGO Minecraft och LEGO the movie samt inköp av rättigheter från stora framgångsrika immaterialrättsliga portföljer som Star Wars. Standardiseringsprotokollet ISTC hjälper till att länka samman försäljning av böcker, interaktiv media med produktderivat oavsätt om det är Mumin, Pippi, Hogwards osv.

En annan plats där transmedia som koncept verkar landa bra är inom fältet av dokumentärer med socialt patos. Här växer det fram både distributionsnoder som på ARTE och finansiella stödstrukturer t.ex. Canadian Filmboard som möjliggör ambitiösa satsningar. Det glunkas om att det är på väg i Sverige men är redan rätt stort i Holland och Canada. En intressant aspekt av alla produktioner är att det finns både ett stöd för en interaktiv användning av produkten och ett linjärt stöd för den som bara vill trycka på play.

I den senare kategorin finns rätt mycket av produktionerna on-line och kan fritt användas. Några riktgit bra tips för den nyfikne är:

ARTE produktionen World Brain utforskar många intressanta och oväntade perspektiv på hur internet är konstruerat och hur det fungerar.

I Refugee Republic har man byggt upp ett kurdiskt flyktingläger i norra Irak i en Google Street Views likande miljö.

Last Hijack handlar om Somaliska pirater, men ur piraternas perspektiv. WOW!

Fort McMoney undersöker den Canadensiska oljeekonomin och vilken påverkan utbyggnationen har på olika lokalsamhällen.

Ingen bryr sig om din dröm – de sex vanligaste crowdfunding-missarna

Jag har ägnat mig åt crowdfunding de senaste fem åren. Jag började för att jag störde mig mycket på att vissa projekt som jag tyckte var dåliga fick massor av offentliga bidrag, medan bra projekt inte fick något alls. Samtidigt tyckte jag att det var konstigt att man skulle övertyga kapitalförvaltare att investera i produkter till konsumenter, istället för att direkt lägga tiden på dialog med sina slutkonsumenter och publik.

Sedan jag började har branschen formligen exploderat och allt fler får upp ögonen för möjligheterna internet ger småföretagare och kreativa människor.

Ett exempel i mängden var när bloggen Tech.eu listade de 50 hetaste hårdvaru-startupsen i Europa 2014.  Av topp 10 av räknade jag till att 7 bolagen hade använt sig av crowdfunding som metod för att komma i kontakt med sina första kunder. Metoden bevisar att den blir allt viktigare.

Det är många som inte fattar folkfinansiering/crowdfunding och gör stora misstag. Det finns vissa saker jag ser om och om igen vilket är lätt att ta hänsyn till. Här är de sex vanligaste missförstånden:

1) Crowdfunding kan finansiera min dröm!

Nej. Finansiärerna av en kampanj är inte intresserad av att finansiera kampanjskaparens dröm, de är intresserade att realisera sina egna drömmar genom att bygga en relation till kampanjen. Berättar man bara om drömmen utan involvera den potentiella kunden eller publiken kommer det inte lyckas.

2) Kampanjen sprider sig själv, för på Internet når saker ut.

Vi bor alla i filterbubblor som är svåra att nå igenom.  Man måste, precis som med vanlig reklam och PR skapa nyheter som gör att det finns anledning för folk att dela kampanjen.

3) Crowdfunding är digitalt.

Crowdfunding är ett socialt fenomen som blir bra i en blandning av fysiskt och digitalt arbete tillsammans. Du måste sälja en produkt ”som vanligt” när du crowfundar, genom att sälja till människor du känner och träffar.

4) Allt går att crowdfunda.

Folk förhandskonsumerar oftast saker de inte kan köpa i en affär eller e-shop. Kampanjen behöver väcka nyfikenhet och vara underhållande för att ge produkten eller tjänsten ett sammanhang.

5) Det är bara förhandssälj av själva produkten som är viktigt.

Kampanjmakare missar ofta att många kringsaker kan vara lika lockande som själva produkten. Belöningarna i kampanjen är platsen att freestyla med sin kreativa affärutvecklingstalang och sitt varumärkesarbete.

6) En snygg kampanjvideo är avgörande.

Många lägger mest tid på tekniken – att det ska se ”proffsigt” ut  – snarare än på berättelsen när man gör sin pitchvideo. Det är berättelsens underhållningsvärde och hur den lyckas skapa en nyfikenhet att veta mer som behövs. Det är något som kan göras med en smartphone.

 

Kom ihåg: Ingen vill förverkliga din dröm, folk vill vara en del av crowden som förverkligar sina drömmar och förstärker sin identitet, det är därför det kallas crowdfunding.

Kontorsevolution

Kontorsevolutionen bland småföretagandet och entreprenörer gör att det finns kontor för i principer alla typer av behov och plånböcker idag. 2014 har det verkligen exploderat i kontorskreativitet. Här är sju typer jag har identifierat, kontoren är rangordnade från billigare till dyrare. 

Cafékontor

Sitta själv hemma kan bli trist och innerstadslägenheter är dyra. Många krafter har gjort att cafékontorskulturen blommar. Från SF till Vilnius sitter cafénomader med lysande äpplen på skärmarna och administrerar wordpressbloggar. Men vissa tar det längre:

Exempel: CofficeGuerillaoffice

Nätverkande hemmakontor

Vi har Couchsurfing och AirBnb för boende men vad händer med småföretagarens hemmakontor 2014 (det man drar av 4000 för i NE-blanketten). Antingen flyttar det online och jobben samordnas med PivotalTracker eller Trello. Men coolast är nog ändå Hoffice som länkar soloföretagare och skapar fysisk gemenskap. Hoffice finns i flera svenska städer.

Exempel: HofficeBasecamp

Allmänna kontor

Finns det något ansvar kring kontor från det offentliga när det gäller att skapa förutsättningar för företagsamhet? Näringslivsdepartementet uppmanar företagande på många sätt och det finns krafter som vill se det ta fysisk form. Kanske är det ett effektiviserat nyttjande av de gemensamma resurserna för på många platser utanför city kan det ofta eka i korridorerna.

En ganska genomtänkt strategi testas just nu i Hässelby, Allmänna kontoret

Co-Workingspaces/ Kontorshotell

Klassiska kontorshotell känns inte speciellt ”kreativa” och möter inte entreprenörers vilja att segla sig i ett internationellt sammanhang. Därför heter det inte kontorshotell längre utan co-working spaces med öppna landskap och pingisbord.

Exempel: WeWork och The Impact Hub,

Trojanskt kontor

Det finns mycket mellanrum i kontorssverige, hur optimeras de? Kanske via Trojanska kontor. Är du i behov av att fördjupa din förståelse kring kunder och partners då är ett trojanskt kontor något för dig.

Exempel: KruikantoorFabels Värld

Inkubator/acceleratorkontor

Kopplat till universitet eller investmentbolag har olika former av avancerade kontorshotell vuxit fram. De erbjuder inte bara plats utan även coaching, nätverk och ibland kapital. Utmaningen är att man måste bli antagen på något sätt. oavsett var i landet du bor så kommer det finnas en inkubator för ditt start-up-

SUP46 (en del av Sting)

Kontorkontor

Vad gör de stora och medelstora företagen? Det jobbar vidare med utvecklingen av aktivitetsbaserade kontorslandskap i huvudsak, men de mest progressiva krafterna verkar lägga på ett tydligt lager socialt kitt för att öka relationerna och där med det sociala kapitalet och potentialen till utveckling.

Exempel är överflödiga det finns en uppsjö.

Hur du väljer att kontora kommer påverka både resultatet av din produktion men det är också en viktig del av ditt varumärke. Om du kontorar rätt så bör det inte vara en kostnad i balansräkningen utan en tillgång. Kretivitet är bland annat att göra kostnader till tillgångar. Vad är dina bästa tips för att göra det?

Published
Categorized as Fabel labs

Möt Cinetopia

Förra året gjorde vi ett experiment med distribuerad bio. Vi kallade experimentet “The Nordic Creative Commons Film Festival” eller förkortat NCCFF, namn som kanske inte låg så bra i munnen. Likt en fågel Fenix återföds projektet som Cinetopia.

Bakom kulisserna bygger vi om systemet med erfarenehterna från piloten och snart kommer du kunna välja bland ett hundratal filmer som du kan göra till biovisningar, visningar du kan skapa enligt eget huvud och tjäna pengar på. Kanske ska din biovisning kombineras med fiskpedikyr eller en LCHF-middag – du sätter ramarna och delar på vinsten med filmensupphovsperson. 

Gå till Cinetopia om du vill veta mer om hur systemet fungerar

Fabels Värld

Varje år gör vi på Fabel ett experiment kring ett nytt koncept. Temat kan variera kraftigt men som bas finns ett nyfiket sökande kring deltagarkultur. 2013 kallade vi konceptet Nordic Creative Commons Film Festival (nu Cinetopia), 2012 gjorde vi Pop-up indie Arcade, 2010-2011 körde vi upp testballongen Lunch Beat som fick väldigt bra fart och 2008-2009 startade vi det som ni är känt som CrowdCulture. I år blir konceptet “Fabels Värld” – ett mobilt konceptkontor för fyra personer.

Vad har vi för behov av framtidens arbetsplats? Gränserna mellan privat, offentligt och publik blir på många sätt suddigare just nu. Hotell, restauranger och gallerier i hemmamiljö är standard, det offentliga ska härbärgera olika viljor och uttryck. Kreativa caféarbetare migrerar mellan caféer och på bibliotek installeras 3D-skrivare.

Vi tror att innovation är ett resultat av relationer och möten. Korspollinering mellan branscher lyfts ofta som en nyckel till nyskapande praktiker. Men trots den gemensamma förståelsen av vad som ger kreativa miljöer är kontoret ganska sig likt. Det finns undantag som gärna lyfts i affärspressen, men på en strukturell nivå har lite hänt. Kontorsekonomin är nästan en naturresurs i sig. Det finns 15 000 000 kvadratmeter kontor i Sverige, vilket adderar till en årlig omsättning på cirka 30 miljarder kronor. Det kan jämföras med läkemedelsindustrin som omsätter 20Mdr/år. En tredjedel av kontoren är i offentlig sektor såsom lärarum etcetera, en tredjedel är informella kontor på till exempel restauranger och en tredjedel är klassiska kontor. Ett standardkontor varierar mellan 8 m2/person till 40m2/person utan någon egentlig argumentation om varför, förutom bolagets betalningskapacitet.

När vi i början av 2014 var på gång att byta från en klassisk kontorslokal till en annan började vi fundera – vad är egentligen ett kontor? Vilka behov har vi av vårt kontor? Under våren och sommaren undersökte vi nya miljöer, olika arbetssituationer och tillsammans med vår designer Susanne Ringström har vi utvecklat Fabels Värld, vår officett, som har allt vi behöver i vardagen. Fabels Värld är en unik arbetsstation för 2-4 personer, en trojansk byrå som ger möjlighet att skapa nya relationer. Under ett år kommer vi att förflytta oss veckovis mellan kunder, samarbetspartners och nya bekantskaper.

Om ni tycker det låter spännande så kommer vi gärna en eller några veckor till er. Skicka ett mejl eller ring, så kan vi inspireras av varandra. Välkommen till Fabels Värld.

Berättelser från Fabels Värld

Kontor bortom stolar och bord – ett brandtal

Designprocessen – intervju med Susanne Ringström