Ingen bryr sig om din dröm – de sex vanligaste crowdfunding-missarna

Jag har ägnat mig åt crowdfunding de senaste fem åren. Jag började för att jag störde mig mycket på att vissa projekt som jag tyckte var dåliga fick massor av offentliga bidrag, medan bra projekt inte fick något alls. Samtidigt tyckte jag att det var konstigt att man skulle övertyga kapitalförvaltare att investera i produkter till konsumenter, istället för att direkt lägga tiden på dialog med sina slutkonsumenter och publik.

Sedan jag började har branschen formligen exploderat och allt fler får upp ögonen för möjligheterna internet ger småföretagare och kreativa människor.

Ett exempel i mängden var när bloggen Tech.eu listade de 50 hetaste hårdvaru-startupsen i Europa 2014.  Av topp 10 av räknade jag till att 7 bolagen hade använt sig av crowdfunding som metod för att komma i kontakt med sina första kunder. Metoden bevisar att den blir allt viktigare.

Det är många som inte fattar folkfinansiering/crowdfunding och gör stora misstag. Det finns vissa saker jag ser om och om igen vilket är lätt att ta hänsyn till. Här är de sex vanligaste missförstånden:

1) Crowdfunding kan finansiera min dröm!

Nej. Finansiärerna av en kampanj är inte intresserad av att finansiera kampanjskaparens dröm, de är intresserade att realisera sina egna drömmar genom att bygga en relation till kampanjen. Berättar man bara om drömmen utan involvera den potentiella kunden eller publiken kommer det inte lyckas.

2) Kampanjen sprider sig själv, för på Internet når saker ut.

Vi bor alla i filterbubblor som är svåra att nå igenom.  Man måste, precis som med vanlig reklam och PR skapa nyheter som gör att det finns anledning för folk att dela kampanjen.

3) Crowdfunding är digitalt.

Crowdfunding är ett socialt fenomen som blir bra i en blandning av fysiskt och digitalt arbete tillsammans. Du måste sälja en produkt ”som vanligt” när du crowfundar, genom att sälja till människor du känner och träffar.

4) Allt går att crowdfunda.

Folk förhandskonsumerar oftast saker de inte kan köpa i en affär eller e-shop. Kampanjen behöver väcka nyfikenhet och vara underhållande för att ge produkten eller tjänsten ett sammanhang.

5) Det är bara förhandssälj av själva produkten som är viktigt.

Kampanjmakare missar ofta att många kringsaker kan vara lika lockande som själva produkten. Belöningarna i kampanjen är platsen att freestyla med sin kreativa affärutvecklingstalang och sitt varumärkesarbete.

6) En snygg kampanjvideo är avgörande.

Många lägger mest tid på tekniken – att det ska se ”proffsigt” ut  – snarare än på berättelsen när man gör sin pitchvideo. Det är berättelsens underhållningsvärde och hur den lyckas skapa en nyfikenhet att veta mer som behövs. Det är något som kan göras med en smartphone.

 

Kom ihåg: Ingen vill förverkliga din dröm, folk vill vara en del av crowden som förverkligar sina drömmar och förstärker sin identitet, det är därför det kallas crowdfunding.

Strategival vid crowdfundingkampanjer

När du gör en crowdfundingkampanj kan du ha många olika mål. Du kan ha målet att validera en produkt eller en tjänst, finns det en efterfrågan? Då passar förhandsförsäljning men har du sociala mål kan donationer passa bättre. Beroende på metodval kommer du att tilltala olika målgrupper och personerna som involverar sig kommer ha olika drivkrafter. 

Presentationen går igenom drivkrafterna som väcks till liv beroende på vilken metod du väljer. 

 

[scribd id=176366340 key=key-yhwrl2oy8dli0157i29 mode=list]

 

Rapport från Truly Digital #2

Konferensserien Truly Digital handlar om digital kulturpolitik. Del 2 genomfördes på Louisiana utanför Köpenhamn i mars 2013. “Clash of the Gigants” kallade vi sessionen och temat var affärsmodeller och konkurrensen mellan öppna och proprietära system. Välkommen till en djupdykning i aglocismer och ekonomiska motsättningar.

[scribd id=197293639 key=key-2ntg9wdsw3wj8kxdr0ov mode=list]

Digital kulturpolitik del 2

Det är lätt att se hur digitaliseringen påverkar affärsmodeller inom olika branscher i kultursektorn. Men hur digitaliseringen påverkar kulturpolitiken och institutionerna behöver diskuteras mer, skriver Max Valentin, vd på Fabel Kommunikation som är med och arrangerar konferensserien Truly Digital.

Datorns och internets födelse har varit viktiga faktorer i den globala ekonomin och en viktig milstolpe för hela världshandelns utveckling. Spreadsheets, eller på svenska kalkylprogram, var bland de första programmen som användes brett för att sköta företagens bokföring och ekonomi. Och IT-jätten IBM var bland de första som utvecklade programmen för en bredare grupp användare redan 1976.

På kulturområdet har den digitala utvecklingen förändrat vårt sätt att konsumera kultur vilket påverkar hur vi distribuerar och finansierar kultur och vice versa. När kulturen nu träder in på den digitala marknaden är det viktigt att känna till hur detta ekosystem ser ut.

Vi ser att värdekedjorna förändras bland annat genom att vägen nu är kortare mellan kreatör till publik och vem som är upphovsperson förändras för den delen också. Från att ha finansierat, producerat och sedan marknadsfört ett verk mot publik suddas nu gränserna ut och det blir allt vanligare att dessa steg sker parallellt. Marknadsföring och finansiering går hand i hand och produktionsprocessen blir mer transparent och deltagarfokuserad.

Nya affärsmodeller växer fram som möter den digitala utvecklingen och utmanar den tidigare värdekedjan. Tjänster som FlattriZettleCrowdculturePaypal och prenumerationslösningar som Spotify och Netflix drar ner distributionskostnaderna och gör det möjligt för kreatörer att nå konsument och publik direkt på nya sätt. En bok kan gå direkt från författarens dator till din läsplatta och metoder som crowdfunding kopplar också samman finansieringen med marknadsföring och social spridning.

Dessa tjänster och verktyg och den förändrade konsumtionen ställer krav på förändrade arbetssätt och en ny rollfördelning. Aktörer utmanar varandra för att hitta sin rätta plats i det framväxande ekosystemet. Det är lätt att se hur det fundamentalt förändrar förlags-, film- och musikbranschen men hur påverkar det våra institutioner och kulturpolitiken?

Även insamlingsorganisationernas roll påverkas av denna utveckling vilket har lett till en het debatt om upphovsrätt och ersättning av digitalt distribuerad kultur. Insamlingsorganisationerna fyller en viktig roll i att skydda upphovsrättsägare och se till att de får skälig ersättning för sina verk om de spelats, visats, lästs och så vidare. När distributionsmöjligheterna blir fler och rättighetslicenser som Creative commons allt vanligare, hur ser ersättningsmekanikerna ut då?

Ett exempel på försök att möta det nya landskapet var att, under hösten 2011, införa en ”hårddisksavgift” i Sverige som en utökning av den tidigare privatkopieringsavgiften. Dessa administreras och delas ut av Copyswede och motsvarande försök gjordes i filmavtalet i relation till bredbandsbolagen men där gick det inte igenom. I Frankrike och Tyskland går diskussionens vågor höga nu när rättighetsägarna vill införa höga avgifter för sökmotorerna då privatpersoner letar efter skyddat material.

Oavsett vad man tycker så finns det vissa som tjänar på att material distribueras och fyller webbaktörernas sidor med innehåll, men hur gör vi återkopplingen av pengar till de som skapar? Är det tjänsteleverantörer, bredbandsbolag eller hårdvaruproducenter som ska göra det genom beskattning eller ska marknaden hantera det hela? Hur möter vi digitala besök och visningar, vems verk bör belönas och hur vill vi stödja talangutvecklingen?

För att adressera frågorna om kulturlivet i den digitala tidsåldern har vi startat konferensserien Truly Digital – A Nordic Ecosystem for the Arts. På Louisiana utanför Köpenhamn den 1:a mars är det dags för del två i serien och denna gång fokuserar konferensen på nya affärsmodeller och policys i den digitala tidsåldern.

Digitala frågor kommer att vara högt prioriterade på både den Nordiska och Europeiska agendan fram till 2020. I EUs nästa ramprogram länkas strategier för utveckling av de kreativa industrierna till den digitala agendan och Nordiska ministerrådet driver initiativ för att skapa bättre integration mellan de nordiska ländernas digitala marknader.

Rapport från Truly Digital #1

Vi har givit oss ut på upptäktsfärd på relativt obruten mark, i djunglerna där den digitala kulturekonomin frodas. Nedan finner du den första rapporten i serien Truly Digital, det är en analys av ett möte mellan band andra Pelle Snickars från Kungliga Biblioteket, Karin Lekberg från Subtopia, Geer Oskam från Europeana och Petter Westlund från B-reel. Vi möttes alla på Rival i Stockholm i September 2012 under temat “Ett digitalt ekosystem för den nordiska kulturen”. Ansatsen för serien är bred och den vill utreda vilka ståndpunkter som finns och vilka metoder som används för att uppnå sina mål. Den första delen i serien var ganska så avancerad med fokus på api:er och rättigheter.

[scribd id=117281870 key=key-20m6uxinrm8pdpsc2jpe mode=list]

Fabel at the Frankfurt Book Fair

In a few weeks I’ll give a talk at the Frankfurt Book Fair, in conjunction with this, I gave an interview about crowdfunding and its relation to the book industry.

Citizens can be part of the processes that create the cultural landscape”

Max Valentin is founder and CEO of the Swedish crowd funding platform Crowdculture headquartered in Stockholm. Crowdculture is a hybrid platform with a unique business model: It connects crowd funding project with investors and thus leverages higher budgets for worthy cultural causes.

Mr. Valentin, how important will crowd funding be for cultural projects in the near future?

Local fund raising campaigns, pre-sales, lending money to each other and selling stakes in projects is something we have done for a long time. Crowd funding is about these actions but using the efficiency and reach the internet provides us with. But at the same time as old behaviors move on-line new possibilities are also emerging, one of these things is the potential involvement by the audience in different creative processes. I believe that something like crowd funding, though the words might change, will be hugely impacting the cultural industries over the years to come. This is a method to do risk-management on consumer products and services and connect them to both social and geographic data.

Will crowd funding change the book industry?

Max Valentin is CEO of Crowdculture

Any ecosystem reacts on external change, a higher degree of oxygen gives space for new spices and higher temperature affects who survives. The internet as idea and now the convergence of social media and community funding (web 3.0) can be seen as external factor to an industry. This will most definitely effect the industry and give space for new actors and change the composition. I think that we in a way can see the patterns in the music industry where both production, marketing and distribution have changed a lot due to digital distribution and the publishing industry experiences something similar. Crowd funding is a new element in this process. Some use it as a verification if a band or an author is ready for a label, that is a cheap way to do risk management. I believe crowd funding can be seen as a part of other parallel changes. There are many different tools and ideas that support development of certain types. When I read a book in a Kindle the text has a community commenting and expanding the text, same thing happens in the comment fields of magazines. Crowd funding is the logic way of connecting transactions to these creations. But saying this I view crowd funding as something broader than only presales. For those who are curious you should look at Flattr.

Does it require a certain type of author to be successful with projects pitched on a crowd funding platform? 

Generally speaking I would say no. A strong story penetrates any medium. But from what I can see there are two types of strategies that seams to be working well. Social trust plus network reach is one. To fulfill this formula you are really not only one author but two or more. One example of successfully applying this strategy is the  Double Fine campaign on Kickstarter. The other strategy is remixing popular content. In a way taping in to a niche interest, a conference for Bronies for example (adult fans of the subversive cult around the children’s TV series “My Little Pony”, editorial annotation).

What motivates you personally to be active in the crowdfunding business?

What distinguishes Crowdculture from its competitors on the crowdfunding market?

I would like to answer these two questions together. The system we have built is not a straight forward crowd funding platfom. It is a hybrid economical model where we combine crowd sourcing of investment decisions with crowd funding. That means public and private funds will under certain constrains they themselves set up co-invest in projects that citizens invest in. The upside for the project owner and the individual investor is that they get a leverage on their money. But what motivates me to work in this business is on the investor side. It is the potential of democratizing who gets part of the public cultural budget. I am very motivated by the transparency this model gives to the public investments and that our high educated citizens can be part of the processes that create the cultural landscape where they live.

What is your USP, the core of your product?

To help cultural funds to invest in the projects that are of highest interest for the community.

Which areas of you business model could be outsourced or organized as a joint venture?

The concept is based upon joint ventures, collaboration is in the core. We have designed an economical distribution mechanism that cuts cost in verification of what project is most relevant to invest in. Realizing this as we are doing in Sweden is based upon broad collaborative structures. But the model is scalable and anyone who is interested in using it can contact us and integrate the model through apps and turn their own site into a hybridized crowd funding platform.

The hybrid crowd funding platform Crowdculture

How important is international collaboration for you and your company?

I would say that international is not very important at all. Crowd funding is probably not very linked to the conception of a national state with a national cultural policy, it is more operational. But the distribution of the creators’ content to new audiences is of course very important. To make this happen it is of high interest to connect to those in the existing offline who already do intercultural work, export of cultural goods and services. To these organizations I believe crowd funding can become an important tool.

Where do you see crowd funding and Crowdculture in five years?

The implementation and stabilization of new business models seem to take a long time. I think we soon will see this phenomenon reach mass-market. One thing we will see is the consolidation of the market. Right now there is a typical gold rush mentality. Platforms with different brands are set up, most based upon the same business model. This is a very simple model, 5-10% share of the transactions done. Most platforms are under-capitalized and will disappear quickly. But then also there are many complementary tools entering the market. These are simple and cheap mobile transactions and secure protocols. These trends will push the emerging crowd funding industry to a much more distributed format.

Max Valentin is a  speaker  at the All Media Conference StoryDrive (11th and 12th October, 2012, Frankfurt bookfair)

Hur skulle det kulturella finansieringsstödet se ut om det skapades idag?

Svaret blev Crowdculture, ett digital system för microfinansiering av kulturella produktioner.  Och flera med oss tycker idén är spännande! Under  2010 utvecklar vi därför en betaversion inspirerad av crowd sourcing och microfinansiering anpassat för att matcha svenska/nordiska förutsättingar. Projektet har fått initialt stöd av Stockholms Stads fond Innovativ Kultur.

Vill du bli involverad i projektet och vara med i utvecklingen under 2010?Kontakta oss!