I det Vinnovafinansierade projektet Biblioteket som skydd och biblioteket under skydd utforskar Fabel och Oskarshamns bibliotek hur bibliotek kan stärka samhällets beredskap. I november reste vi till Ukraina för att lära av bibliotekens erfarenheter av att verka under krig.
1. “Libraries are the second line of defence.”
Biblioteken är den andra försvarslinjen, så uttryckte en ukrainsk överste sig när vi träffade honom i Lviv i slutet av november 2026. När samhället utsätts för kris och krig behöver människor någonstans att vända sig. Biblioteket är ofta den naturliga platsen att gå till för information, digital uppkoppling, mänskliga möten och en känsla av sammanhang. Bibliotekets styrka ligger inte bara i vad det erbjuder, utan i att människor redan känner till och har förtroende för platsen.

2. Krigets olika faser kräver olika lösningar
Under invasionens första år var biblioteken platser där människor samlades för att väva kamouflagenät. Det gav en konkret uppgift, gemenskap och en känsla av att kunna bidra. Med åren har behoven förändras. Tyvärr behövs nu psykologiska stödgrupper och studiecirklar för internflyktingar och barn som förlorat sina föräldrar, liksom initiativ som hjälper soldater att bearbeta och förmedla sina erfarenheter genom litterärt berättande. Bibliotekens uppgift är inte att hitta en krislösning som fungerar för alltid, utan att fortsätta förstå och förändras med behoven.


3. Handlingskraftiga bibliotekarier gör skillnaden
De bibliotek som imponerat mest på oss har en sak gemensamt, bibliotekarier som tar initiativ. När statens resurser är uppbundna av kriget går det inte att vänta på ökade resurser. De bibliotek som själva skapar mötesanledningar, bygger samarbeten och prövar nya verksamheter blir också de mest relevanta för sina lokalsamhällen. Det handlar om ett slags entreprenöriell bibliotekskultur, där handlingskraft och förmågan att skapa nya resurser är viktigare än att följa en färdig plan.
