Freakshow Stockholm omvandlar hinder till möjligheter

 

Freakshow StockholmHinder, vad är det? Något negativt du vill ta dig över, förbi, bortom? Eller kanske något att vara glad över, en förutsättning för att må bra? Det senare tror Ann Lindberg, koreograf för dansteaterföreställningen Freakshow Stockholm.
Ann möter upp mig utanför replokalen i Årstaberg, där dansarna i dag för första gången ska påbörja jobbet inför hennes nya föreställning. Tillsammans med scenografen och kostymören Anja Rühle, vill Ann utforska ordet hinder. Vad det innebär för människor och hur olika hindrena kan se ut beroende på vem man är.
–  Vi borde utforska våra egna hinder för att kunna utvecklas, säger Ann. Jag tror att en människa som har allt, som inte möter några motgångar eller svårigheter inte blir lycklig.

Hon menar att när vi väl ser hindrena vi möter på i livet kan vi också bestämma oss för hur vi vill förhålla oss till dem. Det kan vara fysiska hinder som är inbyggda i vår infrastruktur, som till exempel en trappa in till caféet eller en för trång dörr. Men det kan också vara psykiska hinder i våra sociala strukturer som rädslan för att sticka ut eller misslyckas.

Sex dansare med olika bakgrunder är med i Freakshow Stockholm. Som till exempel 71-åriga Siv Ander som har dansat i hela sitt liv och vägrar sluta. Eller Henrik Wenne och Jenny Wikström som Ann fick kontakt med genom Riksförbundet Sällsynta diagnoser.
Dansarna förbereder sig för att dra sig över golvet till andra sidan rummet. Fr. v Henrik Wenne, Jenny Wikström, Calle Stenbäck, Louise Kvarnby och Siv Ander.Ann instruerar dansarna i vänlig men bestämd ton.

–  Nu ska ni dra över golvet till andra sidan endast genom armstyrka, säger hon. Samtidigt ska ni berätta högt vad ni kan. På vägen tillbaka ska ni berätta vad ni i stället vill göra.

Gruppen krälar över golvet och en sammelsurium av röster studsar mot de vitmålade väggarna. Det ser utmattande ut att dra sig över golvet och samtidigt prata.

–  När jag på vägen tillbaka kom att jag så himla gärna vill bli kär, så kunde jag inte släppa den tanken, berättar Henrik Wenne med andan i halsen.

Ann väljer att ta med Henriks kärlekstörst i nästa improvisationsövning. Henrik får ställa sig längst fram med ryggen mot de andra. Ann ber honom att visa genom rörelser hur han tycker det känns att väldigt gärna vilja bli kär. De andra dansarna tolkar sedan hans rörelser på sitt egna vis. Koncentrationen tätnar i rummet och dansarnas kroppar rör sig ibland så synkat att man tror att de övat in rörelserna, ibland med helt egna tolkningar.

Caroline Bonaldi, kostymassistent, tecknar dansarna under repetitionen för att få en känsla för hur de rör sig.

–  Jag har sett andra föreställningar där man berör funktionshinder på olika sätt, men jag tycker inte att de vågar ta i ämnet på riktigt, säger Ann. I Freakshow Stockholm vill jag visa att de flesta möter på hinder i livet, och att det är viktigt att våga visa upp dem.

Freakshow Stockholm har premiär den 3 mars på Dramalabbet. Föreställningen (som hade arbetsnamnet Hinder) är delvis finansierad genom Crowdculture.

 

Betatestet är färdigt

Nu är Crowdcultures betatest i samarbete med Stockholm Stad avslutat. Women in Black3-stepKulturkronanAvatarvaroDrömfinnaren och Hinder fick full finansiering. Avatarvaro och Hinder som nu har arbetsnamnet Freakshow Stockholm har vi skrivit om förut på bloggen.  Läs här och här.

Lesbiska på riktigt

Lesbiska på riktigt

Projekt som också kommer få sin budget täckt är Lesbiska på riktigtTosca,Designsajten och Doftgången. Förhoppningsvis kommer snart fler intervjuer upp sidan med några av dem som fått sin budget utbetalad.

Grattis till er alla! Nu förbereder vi oss för fullt för nylanseringen av sidan i januari.

/Frida

“Det är viktigt att alla känner sig delaktiga”

Solveig Hellmark och Kristina Schollin-Borg är två av dem som fick sitt kulturprojekt Designsajten delfinansierat av Crowdculture. Vi imponerades av hur snabbt de lyckades samla ihop stödjare, så vi gjorde en kort intervju med Solveig om hur de gick tillväga.

Nu har ni precis fått reda på att ni erhåller stöd från Crowdculture, vad händer härnäst med Designsajten?

– Vi är glada och tacksamma över att vi erhållit stöd från Crowdculture. Det gör det möjligt för oss att lägga till en väsentlig och avgörande del för att nå vårt slutmål, att göra Designsajten med sitt unika innehåll tillgänglig för allmänheten. Om allt går enligt planerna kommer vi nu kunna sjösätta sajten strax efter årsskiftet.

Designsajten

Designsajten

Vad tänkte du första gången du hörde talas om Crowdculture?

– Att det var ett udda namn och jag var först osäker på vad det handlade om.

Du fick snabbt ihop många finansiärer, hur gjorde du egentligen? Du kanske har några tips till andra projektägare om hur de ska få med sig folk att stödja dem?

– Vi tog kontakt med Vinnova och då fick jag tips om Crowd Culture. Vi lade in Designsajten och så tittade vi på de andra projekten. Vi tog reda på hur andra som gått i mål hade gjort för det var lite oklart formulerat på er hemsida tyckte vi. Sedan pratade vi med kompisar, kollegor och personer vi trodde skulle vilja vara med på Designsajten med sina produkter. Det gällde verkligen att berätta och förklara vad det handlade om för så många som möjligt och be dem sponsra. Vi hade en idé inom vår egen bransch och som vi tyckte det fanns ett stort behov av så det var inte svårt att hitta personer som var intresserade. Sedan arbetade vi aktivt i den närmaste kretsen för att sprida information om de möjligheter som denna något annorlunda sponsringsform skulle ge oss. De flesta nappade och ville ge oss sitt stöd.

Ser du några fördelar med ett finansieringssystem som Crowdculture, jämfört med traditionella ansökningar?

– Ja, andra finansieringssystem riktar sig till speciella grupper och om man inte passar in i en sådan grupp kan man inte söka. Vi letade runt men det fanns inget för oss. Vi tycker det är bra med Crowdculture för där är alla välkomna att söka.

Vad tycker du om att man involverar en publik redan innan projektet är klart?

– Vi tycker att man ska berätta om sitt projekt på ett tidigt stadium. Man får man vara beredd på diskussioner men de leder till att det blir en bättre lösning. Det kommer upp frågor man inte tänkt på själv. Genom att engagera publiken tidigt kan du undvika missar och det är viktigt att alla känner sig delaktiga. //

Fem snabba tips:
– Berätta om ditt projekt i ett tidigt stadium
– Var tydlig med din idé
– Bjud in dina stödjare till diskussion
–  Om du märker att ditt projekt fyller ett behov- tryck på det
– Låt dina stödjare känna sig delaktiga

/Frida

Crowdfunding-plattformar som fokuserar på kreativa projekt är populärast

Den brittiska crowdfundingsajten Please Fund Us har i samarbete med Crowdsourcing.org kartlagt vilka crowdfunding-plattformar som finns i dag i världen. De har bland annat analyserat faktorer som vilken typ av crowdfunding som är vanligast, var det finns flest plattformar och vilka trender man kan se.

Deras undersökning visar att det i Nord-Amerika finns flest plattformar (44 %) och Europa ligger tvåa (41 %). 15 procent av plattformarna ligger i resten av världen. Länder som ligger i topp är USA (41%), England (10%), Nederländerna (7%) , Frankrike (7%) och Brasilien (6%). I Sverige finns det enligt undersökningen tre crowdfunding-plattformar.

Bilden visar hur många procent av alla crowdfundingplattformar som ligger i respektive land.

Bilden visar hur många procent av alla crowdfunding-plattformar som ligger i respektive land.

När vi har varit ute på workshops och pratat med kreatörer om Crowdculture är det många som reagerar på att man måste nå 100% av sin budget för att få den utbetalad. Vi svarar att det är för att man har lovat sin publik som har investerat i ens idé att faktiskt uppnå ett visst mål för de pengarna, vilket är svårt att göra med en mindre budget. Dessutom skulle det kunna resultera i en massa projekt som inte blir av för att det blir för små summor utbetalda.  Undersökningen som Please Fund Us har gjort visar att 57 procent av crowfunding-plattformarna använder samma modell. De kallar den ”All or nothing”. 28 procent av plattformarna använder sig av modellen ”Keep what you raised”. Resten av plattformarna använder sig av ”Other”. Vad ”Other” innebär förtäljer inte undersökningen.

Twitter verkar vara en populär sida för att prata och diskutera crowdfunding på. 69 %  av all “social media buzz” som involverar crowdfunding sker på Twitter jämfört med 31 % på Facebook.

En intressant iakttagelse är att de flesta plattformarna har en kreativ inriktning, hela 49 %.  35 % har en social inriktning och 16 % affärsinrikting.

Det verkar med andra ord som att kreativa krafter är något människor vill satsa på! Goda nyheter.

Vill du kolla på undersökningen så finns den här:
http://www.crowdsourcing.org

 

Crowdculture på turné

De senaste veckorna har vi rest runt och träffat massor av kreativa människor i Sörmland, Blekinge och Kronoberg för att diskutera och informera om lanseringen av Crowdculture. I fredags landade vi i Nyköping för att möta filmare i Sörmland. 

Är du intresserad av att göra en kampanj själv, men har inte möjlighet att komma på något av våra utbildningstillfällen. Använd då gärna den online-skola vi tagit fram för att hjälpa kampanjmakare.

Att locka sin crowd

Vad är det som gör att en publik väljer att sponsra ett visst projekt? Sociala medier brukar lyftas fram som en perfekt plattform för att sprida sitt projekt på. Det tror jag verkligen att det är. Men en riktigt bra presentation av sitt projekt är minst lika viktigt. Likaväl som du samlar vänner och bekanta att stödja dig, så kanske en riktigt fet och intresseväckande presentation kan locka dem som bara råkar ”ramla” över ditt projekt på crowdculture.se eller hör talas om ditt projekt på en fest.

Maeve Marsden försöker tillsammans med sin sex kvinnor starka cabaretgrupp, samla in pengar genom IndieGoGo, en av världens största plattformar för crowdfundings. Hon berättar i en intervju hur hon själv försöker locka publik. Hon tror bland annat att ge och ta är en bra modell. Läs mer här: www.crowdsourcing.org och här: http://ladysingsitbetter.com/

/Frida

Publiken skapar föreställningen

Den 8 december är det premiär för Avatarvaro på Unga Tur i Kärrtorp. Föreställningen följer inte de gamla ramarna med en publik och skådespelare. I stället är det publiken som skapar dramat. Publiken får instruktioner via hörlurar, de blir så kallade avatarer. Gabriel Widing som är en av initiativtagarna till föreställningen berättar.

Vem är du när någon annan styr dig?

– Från början var avatarer människokroppar som gudarna gick in och styrde. I dag har det fått en ny betydelse i nätkulturen. Den som representeras på skärmen är användarens avatar. Nu har vi vänt på relationen igen. Människan i vår föreställning är återigen en avatar, som styrs av operatörerna i hörlurarna.

Vad tycker de medverkande om att styras på det sättet?
– De som medverkade i vårt test var positivt överraskade. De sa att det är skönt, väldigt soft, som meditation. Man behöver inte prestera eller göra några val. Jag tror att många tycker att det känns befriande.

Avatarvaro är ett av de projekt som använt sig av Crowdculture för att samla in pengar. Vi frågade Gabriel Widing vad han har för tankar kring användarfinansierade projekt och Crowdculture.

Vad hände efter att ni fick er finansiering genom Crowdculture, började ni jobba direkt, eller hade ni redan påbörjat arbetet?
– Vi hade gjort ett gäng speltest innan vi bestämde oss för att göra en föreställning av det här projektet. Pengarna från Crowdculture var en välkommen del under utvecklingen av projektet.

Vad tänkte du första gången du hörde talas om Crowdculture?
– Nätverksteknik har ännu inte fått något riktigt genomslag i politikens ekonomiska sfär. Det är verkligen på tiden att utforska olika direktdemokratiska metoder på det sätt som Crowdculture gör.

Vilka fördelar ser du med att man som kulturutövare måste engagera och samla sin egen publik?
– Jag är intresserad av att aktivera publiken både före, under och efter föreställningen. Jag gillar möjligheten att dela den kreativa och konstnärliga processen med de som ska uppleva verket. Det handlar inte så mycket om att anpassa sig utan mer om att få nya idéer och uppslag.

Hur gjorde du för att samla din crowd? Har du några bra tips till andra kreatörer?
– Vi använde sociala medier som Facebook och twitter. Vi hade lite videomaterial som jag tror gav en hyfsad bild av vad vi är ute efter att göra.

Behövs crowdculture? I sådana fall varför?
– Ja absolut. Att ge medborgarna inflytande över det kulturpolitiska stödet är en lika enkel som djärv idé. Crowdculture är ju potentiellt sett en radikalisering av demokratin.

 

Avatarvaro spelas mellan 8-11 december.
Läs mer här: www.crowdculture.se/projects/583728728-AVATARVAR
och här: ungatur.se , och här:  http://turteatern.se/avatarvaro/

/Frida

 

 

Fånga publiken med ett filmklipp

En av de saker jag tror lockar människor till att fastna och bli intresserade för ett kulturprojekt är att se ett filmklipp om det. Filmen behöver inte vara lång, eller kännas dyr för att locka människor, utan bildmediet i sig är så pass starkt. Det verkar som att vi människor fortfarande hajar till så fort det är rörlig bild och ljud som talar till oss, knäppt men roligt. Tv:n kom på 1930-talet men vi har fortfarande inte tröttnat på bild plus ljud. Det går bara rakt in i hjärnans gilla-zon.

Tänk vad mycket roligare detta blogginlägget skulle ha blivit om det även fanns med en liten film, till exempel. Nu får ni nöja er med ett tips på några andra som använder just ett filmklipp för att locka sin crowd. De här filmmakarna från USA försöker samla in pengar till sin nya film “The harder they fall” på Kickstarter.  Kolla in och bli inspirerade!

/Frida

 

 

Crowdculturehäng

I gårkväll bjöd vi på kontoret in vänner, bekanta och personer som vi tycker gör spännande projekt inom kulturområdet, till en middag och häng. Några av dem som dök upp var Guleed Mohamed från  Love Tensta, Johanna Tysk, Art Director och designer i egna firman Tyskie World (även hon involverad i Love Tensta), Ruben Lopez, skådis och aktiv i Scenkonst Z, och cirkusartisten och dansaren Olle Strandberg som bland mycket annat har skrivit och regisserat Cirkus Cirkörs senaste föreställning Undermän (för övrigt med en pitch som vågar vara personlig, humoristisk och medryckande, kolla in den).

Under middagen förklarade vi lite mer kring hur Crowdculture funkar och vad vi på Fabel har för tankar och visioner med projektet. Diskussionerna som uppstod handlade om kulturbegreppet, “vad är bra kultur”, vem har i dag makten över det begreppet, vad vi ska göra för att skapa en mer inkluderande och icke-elitistisk kultur och vad det innebär att som kreatör även tänka på sitt verk som en produkt.

Middagen gav oss mycket nya tankar och idéer och förhoppningsvis kommer ni få se några av de hitbjudna kreatörerna lägga upp spännande projekt på crowdculture.se nästa år.  Vi på Fabel kommer löpande hålla i sådana här crowdculturemiddagar och vill ni komma är det bara att höra av sig till oss!

Pepp!

/Frida

 

 

Published

Smålandsposten skriver om Crowdculture

Förra veckan var jag och Therese i Karlshamn och Växjö och höll i crowdculture-workshops för kulturskapare i regionen.
Smålandsposten träffade Sunny Sandström som är samordnare för kulturfrågor på Regionförbundet Södra Småland, för en intervju. Läs artikeln här.

Ida Qvarnström jobbar med att ge stöd och resurser till unga som vill göra film. De filmare hon har pratat med är jättepositiva till crowdfunding-projektet