Author: Max Valentin

After Work 5 mars 2026: Kreativ byråkrati

Byråkrati har dåligt rykte. Ordet används ofta som synonym till långsamhet, fyrkantighet och obegripliga processer. Men det är egentligen orättvist. För byråkrati i sin klassiska, weberianska mening handlar om något vackert: likhet inför lagen, transparens, ansvar och något vi har allt för lite av just nu – förutsägbarhet. Det är allt som gör att staten inte styrs av godtycke, vänskapskorruption eller personliga infall. Vi tror att det är dags att förändra byråkratins dåliga rykte.

Vi på Fabel vill prata om kreativ byråkrati inspirerade av den årliga Creative Bureaucracy Festival i Berlin. Festivalen är ett spännande sammanhang med högt i tak som samlar människor som tror på starkt på den offentliga sektorn. Vi vill samla personer i Stockholm som tror på att offentlig sektor kan bli en motor för möjliggörande och utveckling snarare än kontrollerande och begränsande. Vi hoppas du vill komma på en after work den 5 mars på hur vi kan återuppväcka den kreativa byråkratin.

Problemet är inte byråkratin i sig.
Problemet är när systemet slutar tjäna sitt syfte.
När regler, rutiner och processer lever sitt eget liv.
När människor i offentlig sektor vill göra rätt men hindras av system som är byggda för en annan tid.
När medborgare tappar förtroendet för att saker går att förändra.

Vad menar vi kreativ byråkrati?

Kreativ byråkrati är inte att riva ner regelverk.
Det är inte att “köra på feeling”.
Och det är definitivt inte att sluta vara rättssäker.

Tvärtom.

Det handlar om att:

  • använda handlingsutrymme som faktiskt finns
  • tolka regelverk med syftet i fokus
  • våga testa nytt inom systemets ramar
  • sätta medborgarens problem före organisationens bekvämlighet

Den tyska Creative Bureaucracy Festival formulerar det ungefär så här:
Vi vill lyfta fram byråkratin när den fungerar som bäst – när regler är ett stöd, inte ett hinder. När offentlig sektor är både stabil och förnyande. När man går från “nej, det går inte” till “ja, om vi gör så här”.

Det är exakt spänningen som är intressant:
– Hur bevarar vi rättssäkerheten och samtidigt ökar tempot?
– Hur behåller vi likabehandling och ger utrymme för unik utveckling?
– Hur skapar vi institutioner som folk faktiskt litar på?

Sverige har starka institutioner. Det är en enorm tillgång.

Men vi har också:

  • stuprör
  • upphandlingar som dödar innovation
  • digitalisering som ofta betyder “nytt system, samma logik”
  • en kultur där det ibland är farligare att göra fel än att inte göra något alls

Det leder till:

  • frustration hos tjänstepersoner
  • misstro från medborgare
  • politiker som tror att lösningen alltid är “en ny reform”

Kreativ byråkrati är ett annat spår:
Ett sätt att utveckla offentligheten inifrån.

Call to action – att fundera på inför vår AW

Om du:

  • jobbar i offentlig sektor
  • forskar om förvaltning
  • bygger gov-tech
  • svarar på många upphandlingar
  • hanterar byråkrati i civilsamhället
  • eller bara är trött på att allt tar orimligt lång tid

… då borde du bry dig om kreativ byråkrati och du borde komma på vår afterwork för att träffa likasinnade.

Ta med ett exempel till afterworken.

Inte något du själv gjort.

Utan något du har sett, hört om eller drabbats av där du tänkt:

– “Det här funkade faktiskt.”
– “Det här borde fler göra.”
– “Varför gör inte alla så här?”

Det kan vara:

  • en förordning
  • ett bemötande
  • en process
  • ett formulär

Poängen är inte att hylla perfektion.

Poängen är att:
👉 identifiera smarta avvikelser
👉 prata om hur de är möjliga inom systemet
👉 förstå vad som gör att de inte redan är standard

Tre exempel vad vi tycker är kreativ byråkrati

1) Jämställd snöröjning

När man i Karlskoga 2010 la ett jämställdhetsraster på analysen av snöröjningen var en av sakerna man tittade på fallolyckor. Det framträdde en mönster, äldre kvinnor drabbas i högre utsträckning av halkrelaterade skador, särskilt höftfrakturer.

En höftfraktur är inte bara en medicinsk händelse. Den är en systemkostnad:

  • akutvård
  • operation
  • rehabilitering
  • hemtjänst
  • ibland permanent omsorg

När dessa kostnader vägs in i den bredare samhällskalkylen blir prioriteringsordningen i snöröjningen inte längre självklar. Att ploga bilvägar först kan vara effektivt ur trafiklogik. Men om gångstråk och trottoarer lämnas hala ökar vårdkostnaderna markant.

När sjukvårdskostnader och omsorgskostnader inkluderas i kalkylen framträder nya prioriteringar.

Det här är kreativ byråkrati på riktigt:

  • Man vidgar systemgränsen.
  • Man slutar optimera en enskild förvaltning.
  • Man börjar optimera samhällsnytta.

Det är en förflyttning från sektorslogik till helhetslogik.

2) Anti-pilot och onödighetsinventering

Vi älskar pilotprojekt, men vi älskar anti-piloter lika mycket. När något blivit till verksamhet är det en stor chans att det bara rullar på.

När man ska göra en anti-pilot frågar man sig saker som:
Vad kan vi sluta göra?
Vilka rutiner är kvar bara av tradition?
Vilka blanketter fyller ingen funktion längre?

Helsingborg har arbetat systematiskt med att rensa i interna processer, ta bort överflödiga moment och minska detaljstyrning. Det är mindre spektakulärt än en ny app men mer transformativt över tid.

Det är kreativ byråkrati som trädgårdsskötsel:

  • Inventera det som blivit över
  • Använder sekatören för att trimma
  • Skapa syre i systemet

I Helsingborgs stad gör man just nu en pilot och anti-piloter.

3) Öppen data – från transparens till möjliggörande

Öppen data är inte längre bara transparens och något för hackers. I AI-eran är det infrastruktur som vem som helst kan bygga vidare på.

När dataset från t.ex. Statistiska centralbyrån, Kungliga biblioteket och Folkbildningsrådet görs tillgängliga skapas en grund för nya kombinationer.

Vi har precis byggt Demokratikartan 2.0, en mash-up som visar hur öppna dataset kan korsas och visualiseras för att skapa demokratisk överblick på subkommunal nivå. Det är exakt den typen av förädlingsvärde som blir möjlig när:

  • data är öppna
  • format är maskinläsbara
  • API:er finns
  • någon har incitament att bearbeta dem

Den nya faktorn är AI. Plötsligt kan fler än dataanalytiker arbeta med öppna dataset. Tröskeln har aldrig varit så låg som nu.

Vad de tre exemplen visar

  1. Snöröjning – ändra prioriteringsordning i befintlig struktur
  2. Anti-pilot – ta bort sådant som blockerar flöde
  3. Öppen data – skapa förutsättningar för andra att bygga vidare

Det är tre olika typer av kreativitet:

  • Perspektivkreativitet
  • Strukturrensning
  • Infrastrukturbyggande

Gemensamt?
De arbetar inifrån systemet. De använder juridiken, upphandlingen, statistiken och förvaltningen och skapar samhällsnytta.

Det är här kreativ byråkrati blir intressant på riktigt.

Published
Categorized as Metoder

Re:light Ukraine

På lucia arrangerade vi Re:light Ukraine. Ambitionen var dels att samla in medel till “Defence Robotics” men också att göra en informell mötesplats mellan näringsliv, kommuner, nationella myndigheter och civilsamhälle. Vår hypotes tvådelad dels att trycket för produktiv innovation är högst där behoven är som störst, därför har vi mycket att lära från Ukraina och dels att om vi vill att samverkan ska leda till resultat som ligger bortom det förväntade, måste vi producera nya relationer som länkar organisationer med varierade kvaliteter. En plats där organisationers styrkor kan träda fram, överlappa och ibland skava utan att allt behöver vara färdigformulerat i förväg.

Kvällen gav flera exempel på vad som kan uppstå i sådana möten.

Ett tydligt spår handlade om kompetensutveckling som samhällsbärande infrastruktur. Andreas Flodström berättade om Beetroot, som utbildat över 15 000 IT-specialister i Ukraina. Många av dem använder idag sin kompetens inom olika delar av landets totalförsvar och den pågående digitaliseringen av samhället. Ukraina har på kort tid gått från en undanskymd position i internationella index för offentlig digital service till att idag ligga i toppskiktet efter det fullskaliga krigets utbrott. Sverige har under samma tid trillat ur topp 10 i Europa.

Foto: Andrzej Markiewicz

En viktig lärdom här är att beredskap i dag sannolikt handlar mer om accelererad digitalisering än om en återgång till fysiska lösningar och det kan Ukraina. Men digitalisering kräver inkludering. Vi hörde från Luhansk regionbibliotek en numera mobil verksamhet. Regionbibliotikarien berättade om hur biblioteket arbetar som stödstruktur och resurs för olika myndigheter och målgrupper i övergången till nya digitala tjänster. Utmaningarna är stora, men som Wild Bees visade finns också möjligheter till mer lekfullt och kollektivt lärande, till exempel genom distribuerad hårdvaruproduktion via 3D-printning vilket konkret kan ses på bibliotek i Ukraina.

Vi försökte bygga in teorierna i detaljerna av eventet, under kvällen serverades pepparkakor formade som ukrainska treudden och JAS-plan, bakade med 3D-printade formar. Samt att elektron musikern Roman Gens spelade på modulsynthar. Små gester men också konkreta exempel på hur teknik, kultur och vardag kan flätas samman.

Foto: Andrzej Markiewicz

I ett par av presentationerna blev de industriella och geopolitiska dimensionerna tydliga. En kapten från Da Vinci Wolves robotdivision beskrev arbetet med lokal drönarproduktion i Ukraina. Mycket kan göras nationellt, men beroendet av globala leverantörskedjor – inte minst Kina, beskrevs som en kritisk sårbarhet. Han efterlyste en strategisk industriell autonomi inom EU. Elina Jonsson från Defence hub Sweden i Linköping gav en bild av hur Sverige idag arbetar med försvarsinnovation, med starkt fokus på högteknologiska lösningar.

Här uppstår en intressant spänning. Den ukrainska erfarenheten pekar på behovet av volym, anpassningsförmåga och snabb iteration snarare än en satsningar på ”cutting edge” (egentligen olika former av avancerad teknologi, men sådan som är dyr per enhet respektive billig). Frågan är om EU arbetar för att minska sina strukturella svagheter eller riskerar vi bygga in sig ännu djupare i beroenden när vi bygger topplagret av teknologin.

Ett annat viktigt spår handlade om relationer mellan platser och människor. Lidingö stad berättade om sitt nya vänortssamarbete med Slavuta i Ukraina. City twinning växte fram efter andra världskriget för att bygga relationer mellan tidigare fiender och fick ny betydelse efter murens fall. I dag framstår konceptet som högaktuellt igen, i takt med Ukrainas närmande till EU. Här låg fokus på digitala möten mellan elever i grund- och gymnasieskolan möten som skapade både engagemang och ömsesidig förståelse.

Lidingö stads arbete via kommunala dialoger knyter an till Ivanna Havliuks presentation om teater och musikalproduktioner som når stor publik, både i Ukraina och på turné internationellt. Tillsammans pekar dessa exempel på hur kultur och pedagogik fungerar som verktyg för att väva socialt kapital inte som ett komplement, utan som en central del av motståndskraft och framtidstro. Det säger också något om vikten att civilsamhället är med för att skapa den snabba anpassningen inom stabila ramar.

En slutsats vi tar med oss är att breddade målgrupper inte i första hand handlar om nya managementbegrepp eller segmentering, utan om valet av berättelse. När tilltal, form och innehåll hänger ihop, uppstår en känsla av att fler faktiskt är kallade att delta.

Re:light Ukraine blev på många sätt en påminnelse om att relationer inte är ett ”mjukt” lager ovanpå hårda system utan en form av infrastruktur i sig.

Digital ekonomi i eran med generativ AI

Fabel arrangerade två seminarier om AI på årets Folk & Kultur. Det ena omfamnade AI förbehållslöst, det andra tog en kritisk hållning.  Under det kritiska seminariet var rummet packat till bredden, under det omfamnande var det halvtomt. Det känns talande för det svenska förhållningssättet till AI, men med denna kontrastverkan hoppas vi hålla två tankar i huvudet samtidigt. Både att använda möjligheterna men också att få upp ögonen för utmaningarna.

I vårt kritiska seminarium diskuterades bland annat hur vi säkerställer att de som bidrar med det innehåll som AI tränar på får del av det värde som uppstår. Frågeställningen blir allt viktigare i takt med att generativ AI revolutionerar skapandet av text, bild och ljud. Kontentan från både panel och publik var att vi måste aktivt testa modeller.

Panelen bestod av:
🎙️ Max Valentin (moderator)
🎙️ Robert Stasinski – Chefredaktör, tidningen Konstnären
🎙️ Johan Axhamn – Forskare i IT- och handelsrätt, Lunds universitet

Seminarieprogrammet finns här.

Teknik och juridik vandrar hand i hand

Juridiken och tekniken har alltid gått hand i hand. Nya tekniska möjligheter har historiskt lett till utveckling av nya ekonomiska och juridiska system för att hantera ersättning och rättigheter. Den nuvarande situationen med generativ AI skiljer sig inte från tidigare innovationer.

Tidiga fonogram & mekaniska rättigheter (Sent 1800-tal – Tidigt 1900-tal)

En stolt Thomas Edison med sin fonograf 1877

De första modellerna baserades på mekaniska rättigheter, som uppstod i samband med uppfinningen av fonografen och möjligheten att massproducera skivor. Kompositörer och låtskrivare, genom organisationer som ASCAP (USA, 1914), började kräva ersättning när deras verk spelades in. En fast mekanisk ersättning per kopia etablerades, vilket säkerställde att rättighetshavare fick betalt för varje såld enhet (t.ex. vinylskiva eller numera en CD).

The golden age of radio (1920-talet – mitten av 1900-talet)

NMAH Archives Center George H. Clark Radioana Collection

Med radio blev mekaniska ersättningar otillräckliga, radiostationer spelade musik utan att betala upphovsrättsinnehavarna. Situationen ledde till utvecklingen av organisationer för framföranderättigheter, som började samla in ersättning från radiostationer. Under denna period skapades STIM i Sverige 1923.

Utvidgning till offentliga framföranden & TV (1950-talet – 1980-talet)

Musik blev en central del av TV, film och liveframträdanden, vilket krävde nya insamlingsmodeller. Synkroniseringsrättigheter (sync fees) utvecklades för film, reklam och TV-serier. Barer, restauranger och konsertlokaler började betala framföranderättsavgifter för att spela inspelad musik offentligt. Upphovsrättsinnehavare fick ersättning ofta via statistiska modeller.

Streaming & intäktsdelningsmodeller (2010-talet – idag)

Spotify, Apple Music och YouTube ledde till en övergång från försäljning per enhet till pro-rata-intäktsdelning. I streaming delas intäkterna typiskt mellan: Plattformen (t.ex. Spotify, YouTube Music) Skivbolagen (som äger masterinspelningarna) Musikförlag och låtskrivare (som äger upphovsrätt till kompositionen). Utbetalningar beror på prenumerationsavgifter, reklamintäkter och användarengagemang, snarare än fasta summor per spelning.

Framåt!

Generativ AI ställer oss inför en ny utmaning: Hur försäkrar vi att de som bidrar till AI-träning får rimlig ersättning? Det är dags att utforska nya modeller, inspirerade av tidigare lösningar, för att forma framtidens digitala ekosystem.

Streaming och kollektiv licensiering som förebild?

Historiskt sett har vi sett liknande frågeställningar i musikindustrin. Från Napster och Pirate Bay till dagens streamingtänster har det skett en övergång från illegal spridning till lagliga plattformar med revenue share-modeller. Stim och andra insamlingsorganisationer förvaltar kollektiv licensiering som ser till att låtskrivare och artister får ersättning. Kan liknande mekanismer appliceras på generativ AI? Det är långt ifrån uppenbart då många AI system är svarta lådor, det är utmanande att spåra vem som bidragit med vad.

Johan Axhamn en av paneldeltagarna, argumenterade för att marknaden troligtvis själv kommer att reglera detta genom kollektiva licensieringsmodeller. Han påpekade att upphovsrättslagen redan innehåller mekanismer som gör det möjligt att låta ditt digitala innehåll “opta ut” från AI-träning, vilket kan skapa incitament för AI-företag att licensiera innehåll i större skala.

<meta name=”CCBot” content=”nofollow”>

<meta name=”robots” content=”noai, noimageai”>

Beroende på hur din sajt är byggd ser en opt-out olika ut, men det är aldrig rocket science.

Franska modellen: En förlorad chans?

French President Francois Hollande (R) and Google Executive Chairman Eric Schmidt hold documents at the Elysee Palace in Paris February 1, 2013. REUTERS/Philippe Wojazer

En parallell drogs till den franska regeringens uppgörelse med Google under 2012-2013. Under hot om lagstiftning pressades Google att skapa en fond på 60 miljoner euro per år för att kompensera franska medier vars innehåll användes i Googles söktjänster. Sedan överenskommelsen gjordes har många €100 M överförts till publicister, men Sverige deltog aldrig i en liknande uppgörelse – en ekonomisk missad möjlighet!

Dagens AI-utveckling står inför en liknande förhandlingssituation. Vem ska få ersättning för träningsdata? Skaparen av den statistiska modellen, de som tillhandahåller den beräkningskapacitet som krävs, eller de vars data träningen bygger på?

Rättsliga strider och geopolitisk dragkamp

Förhandlingarna på AI-området har redan börjat i domstolarna. New York Times stämde OpenAI för otillåten användning av deras artiklar i träningen av ChatGPT, och konstnärer i USA och Tyskland har fört liknande processer mot MidJourney för intrång i bildrättigheter. Samtidigt anklagar OpenAI den kinesiska AI-konkurrenten DeepSeek för att ha stulit data från deras plattform. En ironisk värdekedja av anklagelser och motanklagelser.

Théâtre D’opéra Spatial, 5 september 2022 från Colorado State Fairs årliga konsttävling i kategorin manipulerade bilder

Robert Stasinski påpekade att AI-företagens snabbhet i att lansera ny teknologi gör att policy och lagstiftning ständigt släpar efter. Han menade att AI-utvecklingen för ofta drivs enbart av ingenjörer utan tillräcklig insikt i kultursektorns behov och att politiska beslutsfattare måste ta en mer proaktiv roll. Johan Axhamn höll inte med utan tyckte att rådande lagstiftning omfattade samtidens utmaningar.

Sveriges AI-kommission och bristen på kulturperspektiv

Den svenska AI-kommissionens betänkande nämner upphovsrätt en enda gång och kultur endast i fotnötter. Jämför man detta med Storbritannien, där en offentlig hearing just nu samlar inspel från kulturella och kreativa sektorer om hur AI-reglering bör se ut, blir Sveriges ganska smala syn tydlig. Betänkandet blir nu en SOU och då öppnas det upp för att ge remissvar, något som förhoppningsvis öppnar upp för fler perspektiv och möjlighetsskapande.

Hur tänkte publiken på Folk och Kultur?

Vid Folk och Kultur i Eskilstuna genomförde vi ett par snabba omröstningar i en publik bestående till stor del av personer från kulturens branschorganisationer och insamlingsorgan. En av panelisterna argumenterade för att marknaden skulle kunna hantera utmaningen, men i publiken ansåg en stor majoritet att politiken borde äga frågan. Samtidigt lyser intresset för AI relaterade frågor från politiker med sin frånvaro – varken kulturutskottets riksdagsledamöter eller partiernas ungdomsförbund lyfte frågan under presentationer på konferensen. Om “politiken” ska agera krävs nog ett intensifierat påverkansarbete.

Gallupen visade tydligt att frågan bör hanteras på EU-nivå, men att fördelningsprincipen bör följa konstformerna i den nationella samverkansmodellen, att få ihop de sakerna är ett konststycke. Det kan också vara problematiskt tekniskt då mycket av det kulturella innehåll som AI tränas på skapas i det digitala för det digitala. När mediaområdena har konvergerat är uppdelningen enligt samverksansmodellen oklar – exempelvis har bildkonstnären Kristoffer Zetterstrands 8-bitstavlor i Minecraft fungerat som en ingång till bildkonst för många barn, medan datorspel fortfarande inte betraktas som en genre inom samverkansmodellen.

En av Kristoffer Zetterstrands tavlor från MineCraft i utskrivet format

Det mest spännande inslaget i vår undersökning var att många ansåg att den bästa vägen framåt är att testa och simulera olika modeller för att hitta hållbara lösningar. Att utforska praktiska möjligheter kan vara nyckeln till att skapa en fungerande ekonomisk återkopplingsmekanism för AI.

Träna din artificiella fantasi inför 2025!

“Here’s to the crazy ones, the misfits, the rebels, the troublemakers, the round pegs in the square holes… the ones who see things differently.”
Det är dags för Stupid Hackathon, och du är varmt välkommen att delta. Det här är en hyllning till det löjliga, det absurda, och allt det som inte nödvändigtvis måste ha ett praktiskt syfte.

Vi lever i en tid där en dörr har öppnats till en värld av nya möjligheter. Nya vänner, som kallas Claude och Gemini, står redo att hjälpa oss att förverkliga våra mest galna idéer med hjälp av något vi ofta kallar artificiell intelligens, kisel hjälper kol. Nu kan du bygga de appar och lösningar du drömt om – utan att vara programmerare. Du kan knyta samman det fysiska med det digitala, göra det krångliga enkelt, och framförallt – bli den du drömmer om att vara. Allt detta ligger inom räckhåll, oavsett om det är via dina fingrar eller din röst.

Det som nu håller oss tillbaka är inte längre tekniken, utan snarare vår fantasi. Den stora frågan är hur vi tränar upp förmågan att föreställa oss vad som är möjligt? Hur bryter vi de gränser som bara finns i våra tankar? Här kommer vår vision om artificiell fantasi in – en förmåga som vi tror kommer bli en av framtidens viktigaste kompetenser. Vi tror att den tränas bäst när vi inte behöver förhålla oss till vardagens nyttoorienterade krav.

Vi vill ta den artificiella fantasin på allvar och se vart den kan ta oss.  Vi har krokat arm med likasinnade och kommer den 23 november att hålla ett simultant multicentriskt event i Stockholm, Karlstad, Skellefteå, Norrköping och Malmö (fler platser kan komma till) för att träna vår artificiella fantasi. Genom det absurda, det roliga och det kreativa tänkandet kommer vi att korskoppla hjärnor som är redo att tänka om och tänka nytt – och vi gör det genom att skapa.

Så, känner du att detta är något för dig? Klicka här och anmäl dig nu! Det finns bara 50 platser i Stockholm och de går snabbt åt, så vänta inte för länge.

På mitt (Max) första Stupid Hackathon förra vintern byggde jag en sillorgel – något jag hade funderat på länge. Det blev en slags “Guitar Hero” där man spelade via en virtuell synth som styrdes av strömmingsfiléer. Det var en fantastisk kunskapsresa, och jag hoppas att fler får uppleva något liknande.

Electionville in Ukraine

Welcome to Electionville, where the intricate play of democracy comes to life in an interactive and educational floor game, now proudly conversing in Ukrainian. The game’s journey has taken a significant leap forward, as we have held workshops across Kyiv and in smaller towns such as Trostaniets in the northeast as well as in Stockholm. Throughout these events, we have been tailoring Electionville’s content to resonate with Ukraine’s legal structure and society.

Electionville isn’t just any fictional city. It’s a realm where players step into the roles of county council members, embarking on a mission filled with challenges and learning. The game is a blend of fun and engagement, designed with a noble goal: to enlighten participants about the inner workings of democracy.

Next Stop: Ukraine

At Fabel, we’re driven by a vision—games as catalysts for positive change. We’re not just game creators; we’re educators, bridging cultures and fostering a profound understanding of local governance. How do games achieve this? By nurturing new knowledge, broadening perspectives, and forging emotional connections.

As Electionville prepares to welcome Ukrainian citizens, we’re reminded of the power of play in education. It’s a testament to our commitment to create a context where learning and democracy go hand in hand, fostering informed and engaged citizens.

This venture is carried out by The Ukrainian Library Association, The Latvian branch of the European Movement International, and us here at Fabel in Sweden. We are united in our quest to create a game that’s not only entertaining but a strong learning experience.

Let the game of democracy begin!

The project is supported by Prosperous Future, from the Nordic Council of Ministers.

The youth council of rather small rural town of Trostianets in north eastern Ukraine tries out the game.

Workshop on game content with young Ukrainians living in Stockholm

Workshop at a library in Kyiv where we focused on adopting random political events in the game inorder for them to be suitable for a Ukrainian reality

“The Eye of the Voter”: Valobservation i Polen

Det var nog årets viktigaste politiska evenemang i Europa 2023, det polska parlamentsvalet. Fabel var där den 12:e till 16:e oktober med en grupp unga valobservatörer från socialt utsatta områden för att ta pulsen på den polska demokratins hjärtslag.

Gedigna förberedelser genomfördes för att våra observatörer skulle vara trygga i sitt uppdrag.

Medan Polen förberedde sig för valdagen den 15:e oktober, så samlades Fabel ett konsortium av aktörer för att genomföra en gräsrotsobservation av valet. Tillsammans med den oberoende polska observationsorganisationen Fundacja Odpowiedzialna Polityka, italienska Uniser och franska ALDA ansökte med till EU-programmet Erasmus+ om ett projekt med syftet om metodutveckling för att göra personer från grupper med generellt lågt valdeltagande till valobservatörer. Genom initiativet “The Eye of the Voter” skapar vi en utbildningsprocess genom vilken deltagarna får förståelse för det polska valsystemet, observera processen på plats och sedermera formulera sina lärdomar och paketera dem till personer i deras egna nätverk.

Projektet baserar sig på en likartad process som bland annat Fabel var med och genomförde under det svenska riksdagsvalet 2022. Erfarenheten var att valobservation som metod har en låg tröskel till involvering och en hög lärkurva kring vad demokrati är. Valobservation traditionellt sätt kan tolkas som ett elitprojekt, parlamentsledamöter som åker till andra länder och uttalar sig i vaga ordalag om utfallet. Vår iakttagelse är att metoden fungerar ypperligt för att engagera oerfarna väljare i sitt eget lands demokratiska system. Deltagare i en observation förvandlas från passiva konsumenter samhällsstyrning till en aktör i det demokratiska systemet.

På valdagen den 15:e oktober spred sig de drygt 40 deltagarna ut i grupper om tre runt om i Warszawa och närliggande områden. De besökte vallokaler, samtalade med väljare och deltog i röstsammanräkningen. De polska väljarna visade i valet att man ville ge landet en ny inriktning efter att under flera år halkat bakåt i internationella demokratiindex. Våra observatörer som kommer från områden där många är desillusionerade av vad politiken kan åstadkomma fick själva vara med om en kraftig riktningsförändring. “The Eye of the Voter” visar att unga människor inte bara är framtiden – de är nutiden och med rätt förberedelser blir det demokratins väktare, utrustade med visionen och beslutsamheten att övervaka de valprocesser som styr nationens kurs.

Varför gjorde vi detta?

Vi på Fabel sätter en ära i att hitta rätt metod för angripa en utmaning, det kan vara för ett företag, en offentlig aktör eller en förening. Ibland är en informationskampanj på sociala media rätt metod, men ganska sällan. Vi frågar oss vad är det för effekt som man vill ha och inventerar i en stor portfölj av potentiella metoder som kan generera den önskvärda effekter i den tilltänka målgruppen. Svaren vi kommer med kan vara utställningar, brädspel, teaterföreställningar eller som i detta fallet valobservation.

 

 

Några av våra observatörer är till vardags studenter på Kista Folkhögskola i norra Stockholm

De genomskinliga valurnorna och gigantiska valsedlarna gjorde starkt intryck på många observatörer

Valdeltagandet i Polen blev det högsta någonsin, 74,5%. Trycket på vallokalerna skapade i bland lite lätt kaosartade scener

En stolt valkommission strax öster om Warszawa

Den polska riksbanken uppmärksammade valdagen med en installation

En väljare överväger in i det sista vad han ska välja

AI i praktiken

I am convinced that the development of artificial intelligence and machine learning has the potential to contribute in a positive way to the future of humanity

Påve Franciscus

I månadsskiftet mars april 2023 blev fotot av påven viralt. Det visade sig efter något dygn att det var genererat i Midjourney, en av de nya AI-tjänster som snabbt har vuxit i popularitet.

AI har varit med oss i debatten och bakom kulisserna i många tjänster rätt länge nu men något avgörande hände den 30 november 2022 när ChatGPT släpptes till allmänheten.

I Fabels AI-kurs får ni hjälp att utforska den typ av verktyg som passar för personer som jobbar mycket med text, möten, kommunikation och analys.

Kan en AI skriva nästa verksamhetsplan? Kan en AI kontrollera att den nya strategin förhåller sig till alla länkade styrdokument? Kan en AI ringa upp kunder eller medborgare och intervjua dem om upplevda behov och transkribera intervjuerna?

Vad kan de nya AI-verktygen innebära för er verksamhetsutveckling och ditt arbete?

Fabel Kommunikation erbjuder en fortbildning om AI i utvecklingsarbete. Det är en praktisk djupdykning i de nya verktygen som alla pratar om: ChatGPT, Tableau och MidJourney samt text-to-voice och voice-to-text tjänster. Testa tillsammans med kollegor hur AI-verktygen fungerar för att sedan diskutera om och hur de kan vara till nytta – i ert enskilda arbete och i utvecklingsarbetet i stort.

MÅLEN MED KURSEN

Övergripande ska kursen ge en fördjupad kunskap om artificiell intelligens och närbesläktade begrepp som automatiserat beslutsfattande, stora språkmodeller och generativ AI.

Individuellt
Förmåga att resonera och planera hur AI påverkar din individuella arbetssituation.
Handgriplig erfarenhet av att testa verktyg som kan användas direkt.

Organisation
Kunskap om olika AI-verktyg och metoder som lämpar sig för din arbetsplats.
Utrymme att reflektera kring organisationens framtida förändring gällande t.ex. kompetensförsörjning.

Samhälle/uppdrag
Kunskap om aktuella utredningar och lagstiftning som reglerar AI.
Möjlighet att reflektera kring hur AI påverkar er nära omvärld

PRAKTIK OCH TEORI HAND I HAND

Första träffen

Introduktion till området

  • Vad är artificiell intelligens (AI) och hur fungerar det?
  • Introduktion till grundläggande begrepp som maskininlärning, neurala nätverk och automatisering.
  • Exempel från kommuner och statliga myndigheter.
  • Grunderna i användning av AI: språkmodeller och att skriva prompter.

AI-hack

Vi öppnar datorn, loggar in och testar handgripligen hur de nya verktygen fungerar.

Andra träffen

Reflekterande samtal

Vi diskuterar hur de nya verktygen kan påverka oss som individer, våra organisationer och arbetet med utvecklingsarbete med erfarenhet från vårt AI-hack.

Omvärldsbevakning
Fabel kommer inför träffen skicka ut relevant samtida material, poddar och texter som berör ert arbetsområde. Både positiva och negativa scenarion om framtida utveckling kommer att hanteras.

The Labyrinth of Democracy

The Labyrinth of Democracy, initially developed for Sweden’s centennial celebration of universal suffrage from 2019 to 2021, has since been translated and adapted to various languages and political contexts while maintaining its fundamental essence.

The method engages participants in exploring the diverse facets of democracy, emphasizing the need for public involvement. The Labyrinth acknowledges that individuals possess varying strengths and passions. Through a series of questions, participants might discover their path toward joining a non-governmental organization, studying political science, or even serving on a jury. It offers a range of activities, some long-term and others short-term, with varying levels of experience required.

The Labyrinth of Democracy is versatile in its presentation. It can be displayed as a poster in classrooms, illustrating the multifaceted nature of democracy. Alternatively, it can be transformed into a large-scale, interactive labyrinth for events, allowing users to engage directly with experienced individuals related to their suggested paths.

Additionally, the Labyrinth is available as a digital tool, you can try the Latvian version of the digital democracy labyrinth here.

 

Visitors at the Lampa festival of democracy are testing the tool. The question is, will dogs get the right to vote soon?

Classroom-type installation of the tool. In this case as a huge sticker covering a whole door

Interface to the digital version of the tool

 

Stimulera innovationsklimatet och intraprenörsskapet

Hur väl stämmer följande påstående in på dig:

Jag svarar gärna på utvärderingar och enkäter:

Ibland

Nej

Verkligen inte

Aldrig mer

Jag slickar hellre på ett rivjärn

Varje dag förlorar så många människor så mycket tid på enkäter och utvärderingar. Lärdomarna stannar oftast i att konferensen i sin helhet fick 3.6 i betyg. Ibland håller de flesta delvis med om att vissa frågor ibland är viktiga. Hur kan vi 30 år efter det moderna internets födelse inte ha kommit längre?

Internet ger oss möjligheten till kostnadseffektiv tvåvägskommunikation. Det är en teknologisk förändring som borde påverka hur vi ser på denna insamling av varandras åsikter och synsätt. Enkäter kan vara en dialog där både den som lämnar och den som tar emot uppgifter kan lära sig något av faktiskt värde. 

För att utforska vad en enkät kan vara har Fabel tagit fram en prototyp på ett nytt enkätverktyg som samtidigt är ett självskattningsverktyg. Just denna prototyp handlar om innovationsklimat och intraprenörskap, det vill säga förutsättningar för dig och andra som vill förändra er organisation inifrån. 

Genom en länk får medarbetare svara på frågor om hur de ser på utvecklingsmöjligheterna inom er organisation. Arbetsgivarna får samlad anonymiserad data kring vad medarbetarna upplever som hinder på jobbet och vilket stöd som kan behövas för att utveckla verksamheten. Men även medarbetaren får konkret hjälp vidare. I slutet av självskattningstestet får du ett antal tips om hur just du i din position kan gå vidare om du har en idé du vill utveckla.

Du kan testa verktyget här

Vi tror att många, både i privat och offentlig sektor skulle ha mycket att tjäna på en förändrad syn på enkäter. I en traditionell enkät finns det väldigt låga incitament för uppgiftslämnaren att delta. Vi tror att enkäten kan ses som ett självskattningstest som ger uppgiftslämnaren guidning framåt. Om den person som ger sin tid för att utvärdera också får ny kunskap så kommer fler att vilja delta. 

Hör av dig till oss om ni är nyfikna på hur ett anpassat test kan underlätta er datainsamling.

Spelkultur

När vi läser om spelbranschen i media beskrivs det ofta som en tillväxtbransch som i Sverige omsätter mångmiljardbelopp och där mycket går på export. Bolag hittar talang i Sverige för sin utveckling. Men spel är också kultur och en sysselsättning som upptar mångas vardag. Allt fler människor i olika åldrar ägnar sig åt traditionella brädspel, dator- och tv-spel, levande spel (lajv och rollspel) eller spelkultur i andra former.

Spelkulturen har många beröringspunkter med traditionella kulturuttryck. Området engagerar dessutom många unga i föreningsform där deltagarna i hög grad interagerar och är medskapare. Särskilt interaktiva och digitala spel är en näring under stark utveckling och spel som pedagogiskt verktyg blir allt vanligare inom flera områden.

På uppdrag av regionerna Dalarna och Gävleborg har Fabel gjort en genomlysning och ett förslag på hur spel som kulturform kan bli en del av det regionala kulturutbudet. Utredningen har resulterat i ett treårigt samarbetsprojekt mellan regionerna där de operativa aspekterna av spelkultur ska testas och utvärderas.

Läs Fabels utredning om regional spelkultur här.