Rapport från Truly Digital #1

Vi har givit oss ut på upptäktsfärd på relativt obruten mark, i djunglerna där den digitala kulturekonomin frodas. Nedan finner du den första rapporten i serien Truly Digital, det är en analys av ett möte mellan band andra Pelle Snickars från Kungliga Biblioteket, Karin Lekberg från Subtopia, Geer Oskam från Europeana och Petter Westlund från B-reel. Vi möttes alla på Rival i Stockholm i September 2012 under temat “Ett digitalt ekosystem för den nordiska kulturen”. Ansatsen för serien är bred och den vill utreda vilka ståndpunkter som finns och vilka metoder som används för att uppnå sina mål. Den första delen i serien var ganska så avancerad med fokus på api:er och rättigheter.

[scribd id=117281870 key=key-20m6uxinrm8pdpsc2jpe mode=list]

Betraktelser från en bokmässa

Världens största bokmässa, hundratusentals besökare och representation från alla förlag men precis som i Göteborg, massa andra aktörer som publicerar kunskap eller rör sig på samma arena. Kan man se några trender eller finns det något att lära sig från årets Frankfurt mässa? 

För mig var det första gången på bokmässan i Frankfurt, ganska så överväldigande att vandra genom åtta hallar med två våningar på tre intensiva dagar. Min iakttagelse blir givetvis bara ett titthål, men jag tyckte mig kunna utröna två intressanta företeleser. Likt många områden i kultursektorn genomgår förlagsbranschen en kraftig transformation. Enligt flexitforskaren Alexandra Borg, förmodligen den sista bastionen för det analoga då de stora branscherna musik och film redan digitaliserats. Många debatter kretsade kring att Europas boksektor inte kommer digitaliseras då viljan att bläddra i en bok är så stark här men i USA där pocketboken tappat från 20% marknadsandel av bokdistributionen till 3% till förmån för läsplattor kommer utvecklingen av digitala förlag vara stark. Trenden på mässan var dock att många visade exempel på läsplattor och på “rich content” rörlig bild i böcker etc. Så frågan är om våra förlag kan lita på att det lilla språkområdet är ett skydd i sig eller om digitaliteten inte kommer komma hit också och transformera branschen. Vill man veta mer om detta bör man lyssna på pod-cast serien “The naked book“. På bilden ser ni tre tjejer i någon slags dystopisk wild west steam punk klädsel, de ägnar sig åt cosplay klär ut sig till bok- eller datorspelskaraktärer, snarlikt till lajv. På mässan var flera hundra personer utklädda till egna figurer eller till kända figurer, de hängde mest eller var i fantasy/sci-fi delarna av mässan samt poserade för kameror. Inträdet var ganska högt till mässan, men som cosplay karaktär kom du in gratis. De som var hard-core fans av berättelsens kärna belönades av arrangörerna. Samtidigt gav cosplay(arna?) givetvis också en slags flärd till evenemanget och matchade syftet om narration på flera nivåer. En helt klart begåvad strategi.

 

Fabel at the Frankfurt Book Fair

In a few weeks I’ll give a talk at the Frankfurt Book Fair, in conjunction with this, I gave an interview about crowdfunding and its relation to the book industry.

Citizens can be part of the processes that create the cultural landscape”

Max Valentin is founder and CEO of the Swedish crowd funding platform Crowdculture headquartered in Stockholm. Crowdculture is a hybrid platform with a unique business model: It connects crowd funding project with investors and thus leverages higher budgets for worthy cultural causes.

Mr. Valentin, how important will crowd funding be for cultural projects in the near future?

Local fund raising campaigns, pre-sales, lending money to each other and selling stakes in projects is something we have done for a long time. Crowd funding is about these actions but using the efficiency and reach the internet provides us with. But at the same time as old behaviors move on-line new possibilities are also emerging, one of these things is the potential involvement by the audience in different creative processes. I believe that something like crowd funding, though the words might change, will be hugely impacting the cultural industries over the years to come. This is a method to do risk-management on consumer products and services and connect them to both social and geographic data.

Will crowd funding change the book industry?

Max Valentin is CEO of Crowdculture

Any ecosystem reacts on external change, a higher degree of oxygen gives space for new spices and higher temperature affects who survives. The internet as idea and now the convergence of social media and community funding (web 3.0) can be seen as external factor to an industry. This will most definitely effect the industry and give space for new actors and change the composition. I think that we in a way can see the patterns in the music industry where both production, marketing and distribution have changed a lot due to digital distribution and the publishing industry experiences something similar. Crowd funding is a new element in this process. Some use it as a verification if a band or an author is ready for a label, that is a cheap way to do risk management. I believe crowd funding can be seen as a part of other parallel changes. There are many different tools and ideas that support development of certain types. When I read a book in a Kindle the text has a community commenting and expanding the text, same thing happens in the comment fields of magazines. Crowd funding is the logic way of connecting transactions to these creations. But saying this I view crowd funding as something broader than only presales. For those who are curious you should look at Flattr.

Does it require a certain type of author to be successful with projects pitched on a crowd funding platform? 

Generally speaking I would say no. A strong story penetrates any medium. But from what I can see there are two types of strategies that seams to be working well. Social trust plus network reach is one. To fulfill this formula you are really not only one author but two or more. One example of successfully applying this strategy is the  Double Fine campaign on Kickstarter. The other strategy is remixing popular content. In a way taping in to a niche interest, a conference for Bronies for example (adult fans of the subversive cult around the children’s TV series “My Little Pony”, editorial annotation).

What motivates you personally to be active in the crowdfunding business?

What distinguishes Crowdculture from its competitors on the crowdfunding market?

I would like to answer these two questions together. The system we have built is not a straight forward crowd funding platfom. It is a hybrid economical model where we combine crowd sourcing of investment decisions with crowd funding. That means public and private funds will under certain constrains they themselves set up co-invest in projects that citizens invest in. The upside for the project owner and the individual investor is that they get a leverage on their money. But what motivates me to work in this business is on the investor side. It is the potential of democratizing who gets part of the public cultural budget. I am very motivated by the transparency this model gives to the public investments and that our high educated citizens can be part of the processes that create the cultural landscape where they live.

What is your USP, the core of your product?

To help cultural funds to invest in the projects that are of highest interest for the community.

Which areas of you business model could be outsourced or organized as a joint venture?

The concept is based upon joint ventures, collaboration is in the core. We have designed an economical distribution mechanism that cuts cost in verification of what project is most relevant to invest in. Realizing this as we are doing in Sweden is based upon broad collaborative structures. But the model is scalable and anyone who is interested in using it can contact us and integrate the model through apps and turn their own site into a hybridized crowd funding platform.

The hybrid crowd funding platform Crowdculture

How important is international collaboration for you and your company?

I would say that international is not very important at all. Crowd funding is probably not very linked to the conception of a national state with a national cultural policy, it is more operational. But the distribution of the creators’ content to new audiences is of course very important. To make this happen it is of high interest to connect to those in the existing offline who already do intercultural work, export of cultural goods and services. To these organizations I believe crowd funding can become an important tool.

Where do you see crowd funding and Crowdculture in five years?

The implementation and stabilization of new business models seem to take a long time. I think we soon will see this phenomenon reach mass-market. One thing we will see is the consolidation of the market. Right now there is a typical gold rush mentality. Platforms with different brands are set up, most based upon the same business model. This is a very simple model, 5-10% share of the transactions done. Most platforms are under-capitalized and will disappear quickly. But then also there are many complementary tools entering the market. These are simple and cheap mobile transactions and secure protocols. These trends will push the emerging crowd funding industry to a much more distributed format.

Max Valentin is a  speaker  at the All Media Conference StoryDrive (11th and 12th October, 2012, Frankfurt bookfair)

Lunch Beat firar 2 år

Från garage till globalt på två år.

2010 gick vi ner i källaren under Fabel och började dansa på lunchen, för kom 12 personer men vid tredje tillfället var vi så många att vi behövde en mer ordentlig plats. Nu på Kulturhuset i Stockholm kommer flera hundra personer, de dansar och äter mat tillsammans.

Lunch Beat innehåller mycket av det vi tror är viktigt för ett deltagarkulturellt projekt ska bli framgångsrikt:

  • Det bygger på en berättelse man känner igen, i Lunch Beats fall på Fight Club, det är enkelt och går att återberätta.
  • Det finns en känsla av utvaldhet, man har upptäkt något man vil dela med andra och kan vara vägvisaren
  • Det bygger på lust och delaktighet

Först och främst är det en Lunch Beat en kollektiv skapelse, många människor har tillsammans investerat för att göra det möjligt, DJs, dansare, journalister, arrangörer.

 

 

Första nordiska creative commons festivalen för film

30 augusti öppnar The Nordic Creative Commons Film Festival 2013, den första nordiska festivalen för film under öppen licens. “Good films is best seen together” är slagordet för festivalen som bjuder in alla att delta. Utvalda CC-licensierade filmer från hela världen kommer visas runt om i Norden från 30 aug – 8 sept. Festivalkonceptet bygger på deltagande och transparens där publiken är de officiella arrangörerna. Vem som helst med en publik på 5 personer och utrustning att visa film kan bli en arrangör. Privatpersoners hem och samlingslokaler blir tillfälliga biografer. På festivalens officiella mötesplatser visas utvalda filmer tillsammans med samtal och seminarier. Vill du redan nu veta mer om vad creative commons är så kan du titta på denna introduktionsvideo. Till sommaren öppnar festivalens webbplats för att organisera visningar, ungefär som air b’n’b fast för filmvisningar. Du kan följa utvecklingen via Facebooksidan och twitter #nccff. Creative commons firade precis 10 år och nu under 2013 kommer många bra filmer att släppas. Premiärer att se fram emot är bland annat TPB AFK, dokumentären om the Priate Bay och The Cosmonaut som fick in €400.000 via crowdfunding. Det är dags för ett event som sammanför filmare, remixare, publik och filmbranschen till en inspirerande festival och debatt om framtidens upphovsrätt, nya distributionsvägar och öppna källor för skapande, omtolkning och produktion av film. 

Har du gjort en CC-film? 
Festivalen tar emot bidrag som kan väljas ut till festivalens officiella visningar. Bidragen är också med och tävlar om publikens pris och en jury kommer lyfta fram filmer av särskilt hög kvalité som kommer att spridas till en bredare publik. Genres i festivalen kommer vara:

  • Långfilm (mer än 60 minuter)
  • Kortfilm (under 59 minuter)
  • Dokumentär
  • Övrigt (exempelvis musikvideos, konstfilm, experimentell)

Alla teman är välkomna och deadline är 30:e juni 2013. Reglerna är enkla:

  • Filmerna måste vara lisencierade under CC, valfria attribut
  • Ha engelsk undertext

Maila fölajnde information till info(a)nordicfilmfestival.cc:

  • Titel
  • Kontaktperson
  • Produktionsår
  • Längd
  • Produktionsland/länder
  • Genre
  •  Synopsis
  • Länk till filmen
  • Minst en stillbild.

Videoinspiration

När jag går in på Kickstarters sajt blir jag väldigt imponerad av filmerna som projektägarna har gjort om sina projekt. Ofta är de välproducerade och med god kvalitet, vilket kanske inte är det lättaste för alla att göra. Man kanske har varken pengarna eller kunskapen och utrustningen för att producera en riktigt bra pitch på film.

Men lika ofta blir jag imponerad av en historia som fängslar mig eller att projektägaren som gjort filmen verkligen är personlig och ärlig med sitt uppsåt. I de fallen spelar kvalitet ingen som helst roll. Kickstarter bloggade om de videos som de tyckte har varit bäst under 2011. Du kan se dem här. 
 
En av mina favoriter är dansfilmen Girl Walk//All day.
 

Hoppas ni blir inspirerade till att själva göra videos till era projekt! Det är ett väldigt snabbt, roligt och smart sätt att fånga en publik på.

/F

 

 

Pulp Puppets förbereder för ny succé

Vi åkte i veckan ut till Bagarmossen för att träffa personerna bakom den liveanimerade dockföreställningen Pulp Puppets. De har med hjälp av Crowdculture nått sina finansieringsmål och kommer i början av detta året ha premiär för sin nya föreställning, en science fiction om den hårdkokta detektiven Jaquline Olsson. Hon har nyligen blivit frisläppt från fängelset, där hon felaktigt suttit för ett mord hon själv utredde i den förra föreställningen. Gänget bakom Pulp Puppets håller till i en källare nära Bagarmossen centrum. I lokalen råder kreativt kaos, överallt ligger olika delar till dockor och scenerier. En diskborste, en termos eller en hattprydd fjäder, inget är för konstigt för att föreställa en karaktär i deras föreställningar. Kolla gärna in Pulp Puppets och deras spännande lösningar av scenografi och dockskapande i filmen ovan!

 

Workshop i Nyköping

Nu har vi hunnit ha några workshops runt om i Sverige. Vi har haft äran att träffa kreatörer i Karlshamn, Växjö och nu senast igår i Nyköping.

Vi höll i workshopen på Culturum i Nyköping. Culturum är Nyköpings kultur- och konsertlokal. Byggnaden inrymmer dessutom stadens bibliotek.

Nyköpingskreatörerna bjöd på ett intressant och inspirerande möte. Några av dem har redan tankar på vad de ska lägga upp för projekt  på crowdculture.se när vi drar i gång efter årsskiftet. En kreatör har funderingar på att crowdfunda en del av en utomhusfestival som hon håller i för ungdomar. En filmare såg stor potential i crowdculture för att samla in pengar till sin dokumentärfilmer.
Vi fick bland annat frågor kring hur gammal man måste vara för att lägga upp projekt, om det finns någon undre åldersgräns. Svaret på den frågan är att vi gärna ser att vem som helst som vill lägga upp projekt på sidan ska kunna göra det, oavsett ålder. Därför ska det gå att lösa, kanske genom att någon över arton står som ansvarig för projektet. Sådana frågor får vi ta efter hand, i dialog med regionerna.
Under workshoparna har vi fått in massor med bra frågor, alla svar kommer skickas ut till de medverkande och dessutom läggas upp i våran FAQ på hemsidan.

 

Freakshow Stockholm omvandlar hinder till möjligheter

 

Freakshow StockholmHinder, vad är det? Något negativt du vill ta dig över, förbi, bortom? Eller kanske något att vara glad över, en förutsättning för att må bra? Det senare tror Ann Lindberg, koreograf för dansteaterföreställningen Freakshow Stockholm.
Ann möter upp mig utanför replokalen i Årstaberg, där dansarna i dag för första gången ska påbörja jobbet inför hennes nya föreställning. Tillsammans med scenografen och kostymören Anja Rühle, vill Ann utforska ordet hinder. Vad det innebär för människor och hur olika hindrena kan se ut beroende på vem man är.
–  Vi borde utforska våra egna hinder för att kunna utvecklas, säger Ann. Jag tror att en människa som har allt, som inte möter några motgångar eller svårigheter inte blir lycklig.

Hon menar att när vi väl ser hindrena vi möter på i livet kan vi också bestämma oss för hur vi vill förhålla oss till dem. Det kan vara fysiska hinder som är inbyggda i vår infrastruktur, som till exempel en trappa in till caféet eller en för trång dörr. Men det kan också vara psykiska hinder i våra sociala strukturer som rädslan för att sticka ut eller misslyckas.

Sex dansare med olika bakgrunder är med i Freakshow Stockholm. Som till exempel 71-åriga Siv Ander som har dansat i hela sitt liv och vägrar sluta. Eller Henrik Wenne och Jenny Wikström som Ann fick kontakt med genom Riksförbundet Sällsynta diagnoser.
Dansarna förbereder sig för att dra sig över golvet till andra sidan rummet. Fr. v Henrik Wenne, Jenny Wikström, Calle Stenbäck, Louise Kvarnby och Siv Ander.Ann instruerar dansarna i vänlig men bestämd ton.

–  Nu ska ni dra över golvet till andra sidan endast genom armstyrka, säger hon. Samtidigt ska ni berätta högt vad ni kan. På vägen tillbaka ska ni berätta vad ni i stället vill göra.

Gruppen krälar över golvet och en sammelsurium av röster studsar mot de vitmålade väggarna. Det ser utmattande ut att dra sig över golvet och samtidigt prata.

–  När jag på vägen tillbaka kom att jag så himla gärna vill bli kär, så kunde jag inte släppa den tanken, berättar Henrik Wenne med andan i halsen.

Ann väljer att ta med Henriks kärlekstörst i nästa improvisationsövning. Henrik får ställa sig längst fram med ryggen mot de andra. Ann ber honom att visa genom rörelser hur han tycker det känns att väldigt gärna vilja bli kär. De andra dansarna tolkar sedan hans rörelser på sitt egna vis. Koncentrationen tätnar i rummet och dansarnas kroppar rör sig ibland så synkat att man tror att de övat in rörelserna, ibland med helt egna tolkningar.

Caroline Bonaldi, kostymassistent, tecknar dansarna under repetitionen för att få en känsla för hur de rör sig.

–  Jag har sett andra föreställningar där man berör funktionshinder på olika sätt, men jag tycker inte att de vågar ta i ämnet på riktigt, säger Ann. I Freakshow Stockholm vill jag visa att de flesta möter på hinder i livet, och att det är viktigt att våga visa upp dem.

Freakshow Stockholm har premiär den 3 mars på Dramalabbet. Föreställningen (som hade arbetsnamnet Hinder) är delvis finansierad genom Crowdculture.