After Work 5 mars 2026: Kreativ byråkrati

Byråkrati har dåligt rykte. Ordet används ofta som synonym till långsamhet, fyrkantighet och obegripliga processer. Men det är egentligen orättvist. För byråkrati i sin klassiska, weberianska mening handlar om något vackert: likhet inför lagen, transparens, ansvar och något vi har allt för lite av just nu – förutsägbarhet. Det är allt som gör att staten inte styrs av godtycke, vänskapskorruption eller personliga infall. Vi tror att det är dags att förändra byråkratins dåliga rykte.

Vi på Fabel vill prata om kreativ byråkrati inspirerade av den årliga Creative Bureaucracy Festival i Berlin. Festivalen är ett spännande sammanhang med högt i tak som samlar människor som tror på starkt på den offentliga sektorn. Vi vill samla personer i Stockholm som tror på att offentlig sektor kan bli en motor för möjliggörande och utveckling snarare än kontrollerande och begränsande. Vi hoppas du vill komma på en after work den 5 mars på hur vi kan återuppväcka den kreativa byråkratin.

Problemet är inte byråkratin i sig.
Problemet är när systemet slutar tjäna sitt syfte.
När regler, rutiner och processer lever sitt eget liv.
När människor i offentlig sektor vill göra rätt men hindras av system som är byggda för en annan tid.
När medborgare tappar förtroendet för att saker går att förändra.

Vad menar vi kreativ byråkrati?

Kreativ byråkrati är inte att riva ner regelverk.
Det är inte att “köra på feeling”.
Och det är definitivt inte att sluta vara rättssäker.

Tvärtom.

Det handlar om att:

  • använda handlingsutrymme som faktiskt finns
  • tolka regelverk med syftet i fokus
  • våga testa nytt inom systemets ramar
  • sätta medborgarens problem före organisationens bekvämlighet

Den tyska Creative Bureaucracy Festival formulerar det ungefär så här:
Vi vill lyfta fram byråkratin när den fungerar som bäst – när regler är ett stöd, inte ett hinder. När offentlig sektor är både stabil och förnyande. När man går från “nej, det går inte” till “ja, om vi gör så här”.

Det är exakt spänningen som är intressant:
– Hur bevarar vi rättssäkerheten och samtidigt ökar tempot?
– Hur behåller vi likabehandling och ger utrymme för unik utveckling?
– Hur skapar vi institutioner som folk faktiskt litar på?

Sverige har starka institutioner. Det är en enorm tillgång.

Men vi har också:

  • stuprör
  • upphandlingar som dödar innovation
  • digitalisering som ofta betyder “nytt system, samma logik”
  • en kultur där det ibland är farligare att göra fel än att inte göra något alls

Det leder till:

  • frustration hos tjänstepersoner
  • misstro från medborgare
  • politiker som tror att lösningen alltid är “en ny reform”

Kreativ byråkrati är ett annat spår:
Ett sätt att utveckla offentligheten inifrån.

Call to action – att fundera på inför vår AW

Om du:

  • jobbar i offentlig sektor
  • forskar om förvaltning
  • bygger gov-tech
  • svarar på många upphandlingar
  • hanterar byråkrati i civilsamhället
  • eller bara är trött på att allt tar orimligt lång tid

… då borde du bry dig om kreativ byråkrati och du borde komma på vår afterwork för att träffa likasinnade.

Ta med ett exempel till afterworken.

Inte något du själv gjort.

Utan något du har sett, hört om eller drabbats av där du tänkt:

– “Det här funkade faktiskt.”
– “Det här borde fler göra.”
– “Varför gör inte alla så här?”

Det kan vara:

  • en förordning
  • ett bemötande
  • en process
  • ett formulär

Poängen är inte att hylla perfektion.

Poängen är att:
👉 identifiera smarta avvikelser
👉 prata om hur de är möjliga inom systemet
👉 förstå vad som gör att de inte redan är standard

Tre exempel vad vi tycker är kreativ byråkrati

1) Jämställd snöröjning

När man i Karlskoga 2010 la ett jämställdhetsraster på analysen av snöröjningen var en av sakerna man tittade på fallolyckor. Det framträdde en mönster, äldre kvinnor drabbas i högre utsträckning av halkrelaterade skador, särskilt höftfrakturer.

En höftfraktur är inte bara en medicinsk händelse. Den är en systemkostnad:

  • akutvård
  • operation
  • rehabilitering
  • hemtjänst
  • ibland permanent omsorg

När dessa kostnader vägs in i den bredare samhällskalkylen blir prioriteringsordningen i snöröjningen inte längre självklar. Att ploga bilvägar först kan vara effektivt ur trafiklogik. Men om gångstråk och trottoarer lämnas hala ökar vårdkostnaderna markant.

När sjukvårdskostnader och omsorgskostnader inkluderas i kalkylen framträder nya prioriteringar.

Det här är kreativ byråkrati på riktigt:

  • Man vidgar systemgränsen.
  • Man slutar optimera en enskild förvaltning.
  • Man börjar optimera samhällsnytta.

Det är en förflyttning från sektorslogik till helhetslogik.

2) Anti-pilot och onödighetsinventering

Vi älskar pilotprojekt, men vi älskar anti-piloter lika mycket. När något blivit till verksamhet är det en stor chans att det bara rullar på.

När man ska göra en anti-pilot frågar man sig saker som:
Vad kan vi sluta göra?
Vilka rutiner är kvar bara av tradition?
Vilka blanketter fyller ingen funktion längre?

Helsingborg har arbetat systematiskt med att rensa i interna processer, ta bort överflödiga moment och minska detaljstyrning. Det är mindre spektakulärt än en ny app men mer transformativt över tid.

Det är kreativ byråkrati som trädgårdsskötsel:

  • Inventera det som blivit över
  • Använder sekatören för att trimma
  • Skapa syre i systemet

I Helsingborgs stad gör man just nu en pilot och anti-piloter.

3) Öppen data – från transparens till möjliggörande

Öppen data är inte längre bara transparens och något för hackers. I AI-eran är det infrastruktur som vem som helst kan bygga vidare på.

När dataset från t.ex. Statistiska centralbyrån, Kungliga biblioteket och Folkbildningsrådet görs tillgängliga skapas en grund för nya kombinationer.

Vi har precis byggt Demokratikartan 2.0, en mash-up som visar hur öppna dataset kan korsas och visualiseras för att skapa demokratisk överblick på subkommunal nivå. Det är exakt den typen av förädlingsvärde som blir möjlig när:

  • data är öppna
  • format är maskinläsbara
  • API:er finns
  • någon har incitament att bearbeta dem

Den nya faktorn är AI. Plötsligt kan fler än dataanalytiker arbeta med öppna dataset. Tröskeln har aldrig varit så låg som nu.

Vad de tre exemplen visar

  1. Snöröjning – ändra prioriteringsordning i befintlig struktur
  2. Anti-pilot – ta bort sådant som blockerar flöde
  3. Öppen data – skapa förutsättningar för andra att bygga vidare

Det är tre olika typer av kreativitet:

  • Perspektivkreativitet
  • Strukturrensning
  • Infrastrukturbyggande

Gemensamt?
De arbetar inifrån systemet. De använder juridiken, upphandlingen, statistiken och förvaltningen och skapar samhällsnytta.

Det är här kreativ byråkrati blir intressant på riktigt.