Vad är egentligen ett spel?

Spel och spelmekanik är en del av vår vardag. Tittar du lite närmare på saker och ting kan du se att det genomsyrar mycket mer än bara dator- och brädspel. Många organisationers belöningssytem bygger på spelmekanik – när man “levlar” öppnas nya möjligheter upp i form av utökad makt och högre ersättning. En fördjupad förståelse i hur spel fungerar och vilka beprövade metoder som finns är en smart investering.

Sten, sax, påse är ett från början ett kinesiskt spel som varit med oss i flera tusen år. Den enkla spelmekaniken gör att det bibehåller sin relevans, samma princip kan återfinnas i många moderna datorspel

Är det spelmekaniken, berättelsen eller kanske handkontrollerna som avgör vad som blir engagerande och spännande?

Individer har olika preferenser om vad som är kul. En av de viktigare preferenserna är om spelet är baserat på tur eller skicklighet. Vissa forskare hävdar att det är en av sakerna som ligger bakom fotbollens breda attraktionskraft – sportens spelregler gör att den balanserar ganska perfekt mellan tur och skicklighet. Men tur kontra skicklighet är bara en av många avgörande faktorer.

Vi har vid flera tillfällen hållit utbildningen “Vad gör ett spel kul?”. Mellan kortare teoretiska pass lämnas stort utrymme för att tänka och skapa tillsammans.

  • Vad gör ett spel spännande?
  • Vad är skillnaden på spel och spelifiering?
  • Hur kan ni i er organisation använda er strategiskt av spel?
  • På vägen mot lärdomarna kommer ni dessutom träna er på prototypbyggande.

Hör av dig till oss om ni behöver bli bättre på att förstå och använda er av spelmekaniker. Att förstå spel som koncept och dess drivkrafter kan vara ögonöppnande såväl för nyfikna organisationsutvecklare som erfarna spelutvecklare.

Nedan kan du se exempel på prototyper från tidigare workshops.

Bullet Wordle är en tidsbegränsad grupptävlingsversion av det populära ordpusslet.
Bilden visar ett spel som använder gyrosensorerna i mobilen för att styra en motorcykelsimulator.
Gruppen använder ett diorama som metod för att illustrera djupkänslan som ska finnas i spelet.

After-propp

Den 23 februari 2017 presenterade regeringen propositionen ”Kulturarvspolitik för ett Sverige som håller ihop”. Vi får en museilag! En arkivutredning! Ett starkare Riksantikvarieämbete! Förändringar i kulturmiljölagen! Och så mycket mer. Men kommer det spela någon större roll? Vad händer egentligen efter att vi fått en ny kulturarvspolitik?

På scen träffar vi: 
Ann Follin (Statens museer för världskultur)
Maria Jansén (Sveriges Museer)
Qaisar Mahmood (Riksantikvarieämbetet)
Calle Nathansson (Folkets Hus och Parker)
Per Olsson (Kulturdepartementet)

Anmäl dig och en vän här!

 >

Lunch beat

Lunchdans blev ett fenomen

Lunch Beat är ett deltagarkulturellt ramverk vilket bygger på folks aktiva deltagande utifrån ett manifest. Vi startade det första lunchdiscot i garaget under kontoret med drivkraften att bryta mönstren av matlådor och restauranger. Första gången 2010 var vi 12 personer i garaget, 2012 arrangerades 160 officiella Lunch Beats och fram till idag har tusentals lunchdanser arrangerats runt om i hela världen under konceptet Lunch Beat.

Jag dansar aldrig nykter

En av de drivande tankarna i upplägget har varit att visa för oss deltagare hur det sociala strukturerna styr vårt beteende och att alternativa ramverk kommer få dig som individ att agera på ett sett du inte trodde om dig själv.

Hitta en Lunch Beat att gå på

Lunch Beat har en egen hemsida där du hittar alla arrangemang som är på gång.

Published

Crowdculture


Demokratisera kulturen

Systemet Crowdculture (www.crowdculture.se) skapar en hybridekonom mellan privata mikrodonationer och offentliga utlysningar med målsättningen att skapa ett spännande och inkluderande kulturutbud. Plattformen kan användas för vilka kulturprojekt som helst men hybridekonomin är bara tillgänglig i geografier där vi har avtal med en finansiär. Just nu är det i Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Kronoberg, Stockholm, Sörmland. Från årsskiftet 2014 även i Jönköping och Västra Götaland.

Visionen

Vi har en tes om att det behövs mer fria kulturmedel i samhället för att frigöra kreativ och social potential. Konkurrensen kring de offentligt utlysta kulturmedlen ökar ständigt samtidigt som de fria medlen inom budgetarna minskar då mycket pengar är låsta till driftskostnader, pensioner och lokaler. Kraven på medborgarinvolvering i de offentliga processerna är en trend i hela västvärlden, en trend som förstärks av den tekniska utvecklingen. Vår drivkraft är att fylla det tomrum som idag omöjliggör den bredare massans involvering i urvalsprocessen av samhällets kulturutbud och samtidigt tillföra mer pengar till sektorn.

Vill du veta mer?

Både vi och andra har skrivit mycket om systemet Crowdculture sedan starten 2009, i vår blogg har vi försökt samla samman informationen, klicka på taggen till vänster för att visa alla poster.

Published