Tre sätt att testa din idé

Under 2021-2022 turnerade vårt koncept Demokratistugan över Sverige, ett uppdrag vi gjorde för Kommittén Demokratin 100 år. Konceptet var en mobil mötesanledning som väckte idéer och skapade samtal kring demokrati. Under stugans 20 stopp från Norrbotten till Skåne hölls över 400 programpunkter av länsstyrelser, bibliotek, föreningar och andra aktörer. Vi tror att anledningen till att satsningen togs emot så väl och engagerade så många var ett resultat av en lång rad prototyper där vi faktiskt testade om idén, innehållet och framförandet höll.

Prototyper har under senare år fått ett uppsving tillsammans med ”design thinking” eller användarcentrerad utveckling. Grundtanken är att göra avgränsade tester tillsammans med personer som är målgrupp för att hitta rätt väg framåt och förkasta dåliga idéer.

Men hur gör man egentligen? Varje situation kräver så klart sitt eget angreppssätt. Huvudsaken är att testa en begränsad del av konceptet. Det här är tre sätt som fungerade bra för oss när vi tog fram Demokratistugan. Kanske det fungerar i din verksamhet också?

Demokratimuseum 1.0 på Sergels Torg i Stockholm
Demokratimuseum 1.0 på Sergels Torg i Stockholm

1. Testa konceptet

Första gången Demokratistugan mötte en publik var det som en mötesplats inom fyra pinnar, en valurna och lite snör. Här kunde förbipasserande fästa idéer och prata om vad de hade velat veta om de besökte ett demokratimuseum (namnet Demokratistugan kom långt senare). Under en dag samtalade vi med väljare inför valet till Europaparlamentet och fick in en uppsjö idéer kring vad som skulle kunna finnas där. Grundfrågan här var – vad borde finnas i ett demokratimuseum? Det vi snabbt insåg var att det inte främst var kunskap som efterfrågades – det var samtal och reflektion tillsammans som gjorde att besökarna verkligen gick igång. Där och då såddes fröet till varför Demokratistugan kallades ”en mötesanledning”, det var det demokratiska samtalet som skulle stå i fokus,

Det vi faktiskt testade var hur en pop-up-utställning togs emot och vilka förväntningar som låg hos publiken. Kostnaden var några hundralappar och arbetsinsatsen en dags arbete. Plus lite taffligt handarbete med att borra fast pinnar i betong. Det behöver inte vara svårare än så. Huvudsaken är att du har en tydlig bild av vad du testar och ett koncept som fångar en eller två centrala delar i idén.

 

Prototyp av innehåll på Gummifabriken i Värnamo.
Prototyp av innehåll på Gummifabriken i Värnamo.

2. Testa innehållet

När konceptet verkade hålla så gjordes en annan prototyp kring det faktiska innehållet. Vi gjorde ett antal skisser på vad som skulle kunna finnas med och tryckte upp det på enkla pappskivor. Den här prototyp-utställningen testades bland annat på en internationell publik under ett seminarium på vårt kontor, för en bred svensk publik under konferensen ”Röster om yttrandefrihet” och under en träff för regionföreträdare och länsstyrelser på regeringskansliet. Under träffarna diskuterade vi innehållet med besökare, fick en hel del kritik om både fakta och framställning men framförallt många idéer om vad som kunde göras bättre. Här stod innehållet i centrum – själva utförandet var inte en så vacker syn.

Genom att testa ett ofärdigt innehåll mot en publik så skär du snabbt bort detaljfrågor som var kommatecken ska sitta eller exakta formuleringar i en svår text. Först när du känner dig säker på att du har rätt innehåll så kan du börja fila på det exakta innehållet.

 

3. Testa enskilda element

Under hela processen hade vi stort fokus på interaktivitet i Demokratistugan – vi tror att demokrati är något du behöver göra tillsammans istället för att bara lyssna eller läsa. För att se vilka enskilda övningar och interaktiva metoder som flög så hade vi under två år små prototyper som fick vara med när tillfälle gavs. Pappersprototyper på spel och lekar testades i en väns trädgård. En enkät i garn ratades efter måttligt intresse på konferensen Folk och Kultur. Innan det var dags att skicka de halvt bestämda övningarna fick elever på en fritidsgård fick testa på, i vad som då var mest en tom container.

När ni har specifika delar i en idé som ni känner er osäkra på – låt publiken säga sitt. Grundprincipen är att det är publiken som vet bäst vad de faktiskt gillar, inte ni nördar som redan vet alldeles för mycket.

Flödesshema för testning på målgrupp innan formgivningsprocessen

Vad kan du göra?

Vi tror att prototyper är en enkel väg för att börja göra rätt saker snabbare. Det viktigaste ni i er organisation kan göra i en prototyp är att slå fast grundläggande idéer för genomförandet. Annars är det lätt att abstrakta kriterier kan kamouflera de verkliga utmaningarna eller hämma utvecklingen. Genom att låta andra testa och tycka i ett tidigt skede så kommer ni att kunna lämna dåliga idéer bakom er och få nya tankar om hur ni lyckas bättre. Det mesta går att göra prototyper av. Ska du utforma en ny digitaliseringsstrategi på din myndighet? Göra en utbildning om stadsbyggnad? Anlägga en ny fritidsgård? Testa. Det ger dig möjlighet att bryta ner kärnan av vad du gör. Ta en sak i taget. Gör om. Och gör rätt.

En garnenkät. Kunde har varit bra.
En garnenkät. Kunde ha varit bra.

Den ultimata poddutrustningen

Vi får titt som tätt frågan om vad vi använder för utrustning till de podcasts vi producerar. Det varierar självklart beroende på upplägg men vi vill gärna dela med oss av den vanligaste varianten.

Vi gillar poddar för att det är ett enkelt verktyg och väldigt effektivt när det kommer till exempelvis internkommunikation i stora organisationer eller situationer där det djupa samtalet behövs för att väcka nya tankar. Under några års tid har vi testat oss fram mellan olika tekniska lösningar och landat i något vi trivs bra i för de flesta poddar. Resultatet är en portabel poddstudio för upp till 4 personer som kostar runt 10 000 kronor.

Inspelning/Mixerbord: Zoom H6
Den här brukar gå under namnet ”den magiska podcastmanicken” hos oss. I grund och botten är det en portabel inspelare med upp till fyra ingångar för mikrofoner (XLR) eller annat ljud. H6an kombinerar enklare mixerbord och inspelning i ett, samtidigt som du också får två olika stereomikrofoner på köpet med riktigt bra kvalitet. Den är batteridriven, liten, enkel och har riktigt bra ljud. Den har också en lillasyster som heter H5, något billigare men bara två ingångar för XLR-mikrofoner.
Pris: cirka 3 500 kronor inklusive moms på till exempel 4sound eller eMusic. 

Mikrofoner: SE Electronics sE X1 Vocal Pack (2-4 st)
Mikrofonerna är det absolut viktigaste för bra ljud i en podd, där varje medverkande måste ha en egen. Den här varianten är en stabil röstmikrofon för bra pris, som tar upp lagom mycket av rummet ni spelar in i. Dessutom finns den som praktiskt paket med allt du behöver för att koppla in den i H6an: kablar, upphängning (för att minska ljud från bordet) och puffskydd (så det inte ”puffar” i mikrofonen). 
Pris: 1600 kr/st inklusive moms på till exempel 4sound eller Ordermusic.

Stativ: Röde PSA-1 (2-4 st)
Det här är ett mikrofonstativ som du fäster i bordet med klämma och som sedan ger mycket frihet att sätta mikrofonen så det passar den som pratar. Tyvärr är stativen ganska tunga, särskilt om ni släpar på 4 stycken, så gör ni podd där ni reser runt mycket kanske ett bordsstativ passar bättre. Tyvärr har vi inte hittat något riktigt stabilt bordsstativ för så pass tunga mikrofoner, så det kanske får bli en uppdatering av detta inlägg när det dyker upp.
Pris: 995 kr/st på till exempel eMusic.

För en tidigare kund har vi gjort en grundlig manual för allting funkar rent tekniskt och vilka inställningar som är relevanta. Ladda gärna ner den om du vill veta mer om hur allt funkar!

Du kan höra ett exempel på när den använts i podden Varför ska museer göra podd?, som Fabel gjort för Riksutställningars Utställningsradion.

Välj rätt kanal som kulturinstitution

Podden och YouTube är båda fantastiska nya digitala kanaler – men i grunden olika och de uppfyller olika syften. Hur ska man som kulturinstitution se på de två olika kanalerna?

Nyligen producerade Fabel ett avsnitt av Riksutställningars podd Utställningsradion, där vi fick möjlighet att fundera och diskutera kring poddens möjligheter. En sak som dykte upp i samtalen inför podden var jämförelsen mellan video och podcast. Reaktionen ”nä, vi har valt att gå på YouTube istället för podd” är inte alls ovanlig. Det är lite förbryllande, eftersom vi upplever att de två kanalerna är radikalt olika. Podden och YouTube är båda fantastiska nya digitala kanaler – men i grunden olika och de uppfyller olika syften. 

Podden är en kanal för långa, djupa resonemang som lämpar sig ganska illa för stringenta budskap och informationsutbyte. Vi ser podcasten snarare som ett digitalt rundabordsstamtal, där deltagarna tar sig an ett ämne som vi inte vet exakt var slutsatserna och tankarna i samtalet kommer landa. Som lyssnare får du möjligheten att ta del av samtalet som en fluga på väggen eller den tysta bisittaren i soffan på festen.  

Video är å andra sidan är ett mycket mer direkt medium där organisationen får möjlighet att sprida färdigpaketerade slutsatser, redan skapade idéer. Video som kanal ligger närmare föreläsningen, just därför passar det bra för distansföreläsningar eller presentationer. Det kräver stort fokus och lämnar lite till övers för att själv vandra iväg i tankarna, såväl för tittaren som för dem som deltar. Det krävs extremt rutinerade deltagare för att skapa ett levande samtal när en kamera eller publik finns med som en dömande, granskande iakttagare. Även om mikrofonen i podden påverkar deltagarna är det betydligt mindre än vad en kamera eller närvarande publik gör. Genom att livesändningar blivit enklare under de senaste åren ger video också ge en möjlighet för publikt deltagande på ett sätt som podden inte kan. Det livesända samtalet lämnar en dörr öppen för inspel genom till exempel sociala medier och ger en känsla av transparens när du som utomstående kan ”se in” i en pågående verksamhet. 

När vi föreslår podd som medium är det inte sällan som ett verktyg för interna utvecklingsprocesser, att skapa samtal mellan personer som annars inte träffas. Många av de podcasts vi hjälpt organisationer att starta upp fokuserar i själva verket mycket mer på hur podden används inom organisationen, vilka nya samarbeten och processer som startas som en direkt konsekvens av att företaget, föreningen eller myndigheten driver en podd. Podden är också en förbluffande snabb och resurssnål kanal, till skillnad från film som är dyrt, resursintensivt och tekniskt komplicerat. En organisation med rutin kan enkelt gå från idé till ett färdigt poddavsnitt på samma dag, och därmed ger det mycket mer spelrum för att experimentera och utforska. 

Kort sagt upplever vi video är ett överlägset sätt att presentera, informera och visualisera. Pondens starkaste roll är som verktyg för samtal, utvecklingsidéer, skapa relationer och experimentera, Nedan har vi jämfört några olika kanaler som bygger på samtal eller tankeutveckling: boken, videon, podden, konferensen och workshopen. Hur väl uppfyller de olika syften och mål för en organisation? Förutom att i stort sett alla är beroende av en stärk bärande idé så är de förvånande olika. Det här bygger på de traditionella användningsområdena för respektive kanal, självklart finns det undantag och alternativa sätt.

Jämförelse podd/video

Är Kickstarter det nya TV-shop?

På tiden långt innan playkanaler och YouTube var underhållningen på kabelkanalerna under dagar och nätterna ofta begränsad. Antingen fanns Kvinnofängelset och Glamour, eller så kunde du alltid se på hurtiga presentationer av onödiga produkter på TV-shop. Skäggiga män och slanka kvinnor visade och berättade om innovativa lösningar som magmaskinen EZ-crunch, silverputsaren Silver Star eller kösredskapet Nicer Dicer (som även hade den briljanta gurksnurran för dig som ville skapa spännande uppläggningar). Varje gång jag använder ett vanligt rivjärn kan jag fortfarande höra orden: ”Do you know what we call this at home? The knuckle buster!” och undrar hur det där plastiga knogrivningsfria rivjärnet egentligen fungerade. 

Förvånansvärt ofta infinner sig samma känsla när jag besöker Kickstarter. Även om de flesta sajter för folkfinansiering har ett myller av dansuppsättningar, serietidningsprojekt och ekologisk matproduktion så finns de alltid där – de skäggiga männen och deras småtokiga uppfinningar. Mojängerna är snabbast, minst och effektivast, alltid nytänkande och innovativa på gränsen till magiska. De uppfyller behov som vi inte visst att vi hade eller för den delen aldrig kommer att ha (vilket vi ibland inser först när vi får produkten i handen). Och precis som på TV-shops tid så är de nästan alltid bättre på skärmen än hemma.

Ta Neil Youngs musikspelare Pono, som drog in 6,2 miljoner dollar och sedan blev kollektivt utskrattad av alla som inte betalat för den. Den mobilstyrda precisionskokaren Anova drog in 1,8 miljoner dollar men tålde tyvärr inte vatten. Luktväckarklockan? Kanske är smörrivjärnskniven ”The Stupendous Splendiferous ButterUp” en briljant idé för de 15 000 personer som förköpte den på Kickstarter – men jag betvivlar det. 

I många kampanjer finns dessutom en läskigt okritisk inställning till hur nya produkter verkligen fungerar. Ett av de tydligaste exemplen är Solar Roadways, som drog in över två miljoner dollar på Indiegogo under 2014 till en idé om att ersätta vägsträckor med solpaneler. Vid lite eftertanke hade projektet så många tekniska svårigheter att jag skäms över att ens funderat över det. Tanken att bygga vägar av elektronik täckt av mjukt glas och sedan försöka överföra lågspänning över flera mil, blir inte bättre av påpekandet att det vore bättre att bygga avsevärt billigare solpanelstak över vägen istället. Det hindrar inte sajter som Veckans Affärer att okritiskt återberätta om det i termer som ”toppkapacitet” och “genombrott”. 

Sajter som Kickstarter, IndieGoGo och GoFundMe, eller för den delen Fabels egen CrowdCulture, utgör tillsammans en smältdegel av kreativa idéer och personer. I den mångfalden kommer många idéer uppstå som formar vår framtid. Men vi får inte glömma att merparten av dem är banala, onödiga eller bara rent ut sagt korkade. Trots allt, långt efter TV-shop, så använder de allra flesta fortfarande ett vanligt rivjärn.

Published

Att hitta gemensamma spelregler

Mycket av det vi gör inom Fabel är ett risktagande. Att vilja pröva nya grepp kräver ofta många successiva förbättringar och leder ibland till misslyckanden. Därför är det alltid kul att se något vi jobbat med länge och ständigt förbättrat i slutändan träffar helt perfekt.

Mycket av det vi gör inom Fabel är ett risktagande. Att vilja pröva nya grepp kräver ofta många successiva förbättringar och leder ibland till misslyckanden. Därför är det alltid kul att se något vi jobbat med länge och ständigt förbättrat i slutändan träffar helt perfekt. Med det pedagogiska spelet Komma Överens känns det så.

Komma överens är ett spel för gemensam dialog som bygger på vår spelmotor Allogamy. Den här versionen är gjord i samarbete med Överenskommelsen, vilket är ett ramverk för gemensamma utmaningar för det offentliga och de idéburna. I det här utförandet är fokus att skapa och stärka samarbeten mellan ideella och offentliga aktörer, oftast på lokal nivå. Spelet hjälper till att lyfta blicken, bryta gamla mönster kring samarbetsstrukturer och skapa nya idéer. Genom att axla manteln från en annan aktör i rummet har spelarna fria händer att skapa och utveckla samarbeten efter ett gemensamt mål. Resultatet år ofta ett möte med stor energi och där många nya band knyts mellan deltagarna. I just fallet Komma Överens används det som ett samarbetsverktyg mellan ideella organisationer och offentliga verksamheter, för att se hur ett framtida samarbete kan byggas upp. Att döma av de gånger vi varit med och av videon som Överenskommelsen gjort, så fungerar det väldigt bra.

vimeo://v/123206005

Allogamy är en spelmotor som kan användas till många olika syften, där behovet av att skapa nya samarbeten och gemensamma idéer är centralt. Vi har använt Allogamy i ett flertal olika processer, bland annat var spelet en tändande gnista till surfmässan Coastal Culture som under två år samlade 26000 personer i surfmeckat Varberg i två år och nu lever vidare i andra initiativ.

Kanske Allogamy kan användas inom er organisation? Hör av dig till oss om du vill testa en ny metod för att stärka banden mellan olika organisationer och bidra till innovativa lösningar.

Published
Categorized as Allogamy

Aktantmodellen – ett verktyg för era berättelser

En stark berättelse är grunden för tydlig kommunikation med era målgrupper och för att fylla ert varumärke med något varaktigt. Samtidigt säger många att de saknar metoderna för att tackla den utmaningen. Därför gillar vi aktantmodellen.

Under vår resa med Fabels Värld har vi ofta stött på behovet hos företag, föreningar och organisationer av att skapa levande historier kring den verksamhet de bedriver. Det finns många gånger en känsla av att världen berättar historien om organisationen, snarare än tvärtom. Utan en konkret och stark berättelse upplever många organisationer vi möter att det är svårt att etablera en tydlig kommunikation med sina målgrupper och fylla sitt varumärke med något varaktigt. Samtidigt säger många att de saknar metoderna för att tackla den utmaningen. Därför gillar vi aktantmodellen.

Vi på Fabel har länge arbetat med en enkel metod som bygger på de rollstrukturer som finns med i traditionella berättelser. Aktantmodellen skapades av lingvisten Algirdas Julien Greimas på 60-talet och var används ofta som en analysmetod för texttolkning. Vi har de senaste åren istället använt modellen som en grund för berättelser kring organisationer, kampanjer eller produkter. En enkel workshop genom aktantmodellen kan ge en tydlig struktur för berättelsen och vara starten för att bygga en komplex historia. 

Modellen i korthet
Modellen bygger på sex olika rollstrukturer i en berättelse: avsändare, objekt, mottagare, hjälpare, subjekt och motståndare. Dessa kan vara både konkreta aktörer (Google, Alice Bah Kuhnke, fackförbunden) eller abstrakta aktörer (teknikutvecklingen, makten, människors frivilliga organisering). Relationen mellan dessa är helt centralt för berättelsen vi vill skapa

Låt oss ta James Bond som exempel. Varje äventyr börjar med att skurken (motståndaren) på något sätt hotar den västerländska civilisationen (objektet). Den som uppmärksammar detta är chefen på brittiska underrättelsetjänsten M (avsändaren) som ger ett uppdrag till James Bond (subjektet). I den klassiska berättelsen är subjektet alltid underlägsen motståndaren och behöver därför hjälp av underrättelsetjänstens tekniska geni Q (hjälparen). Tillsammans övervinner de motståndet och ger fortsatt frihet åt medborgarna i den fria världen (mottagaren). Berättelsens aktanter känns igen från de flesta sagor – och kan självklart ge liv åt berättelsen om just er organisation.

Självklart är det också så att vi lever i en komplex värld där den här modellen långt ifrån kan ge hela svaret. Aktantmodellen är inte ett medel för att skapa dramaturgin i er berättelse men ger en enkel ram ur vilken ett mer komplext narrativ kan växa fram. 

Värdet för er organisation
Berättelsen om er organisation eller företag är central för att skapa helhet i er kommunikation och mening för era medarbetare. Det skapar minnen hos medlemmen, kunden eller medborgaren som gör det enkelt att relatera till er verksamhet och era mål. När ni har en tydlig historia att berätta så kan många bitar i er kommunikation falla på plats naturligt, allt från kärnan av ert budskap ned till minsta möbel i entrén på ert kontor.

Aktantodellen kan användas i stort och smått, från att lägga grunden till en organisations kärna, ner till en liten kampanj eller beskrivning. Hör gärna av er till oss om ni behöver hjälp av skapa berättelser inom er organisation. En föreläsning om storytelling eller en halvdags workshop om praktisk användning av aktantmodellen kan vara en snabb start att börja ta kontroll över berättelsen om er.

Även den här texten är skriven med aktantmodellen som grund – hittar du rollerna här?

Sex nya sätt att använda podcasts

Aldrig för har det pratats så mycket om det hafsiga begreppet ”content” som nu. I en verklighet med reklamtrötta kunder och vardagsstressade medlemmar behöver organisationer skapa innehåll som engagerar på mottagarnas villkor. Podden är något av dagens mest underskattade kanaler för organisationer och företag när det kommer till kvalificerat ”content”. En podcast ger möjligheten att föra längre resonemang med utförligare analyser samtidigt som det är lättillgängligt, till exempel genom telefonen på bussen, bilen eller tåget hem efter jobbet.

Vi på Fabel jobbar ganska mycket med att producera podcasts och hjälpa organisationer att starta och driva egna. Det senaste året har vi märkt att podden som kanal för tankar bortom vardagsbetraktelser verkar ha landat hos många kommunikatörer och organisationer. Det här är några olika typer av poddar som vi dykt på och som vi tror på:

1. Konferenspodden
IDEELL ARENA är ett nätverk som arbetar med ledarskap i ideella sektorn, ofta med ingång i aktuell forskning. I samband med deras konferens Okunskapens Triumf skapade de en slags för-podd, som lät deltagarna på konferensen ta del av forskarnas resonemang och tankar. Genom tre avsnitt gav det deltagarna en kortare startsträcka och inspiration för samtal när väl konferensen drog igång.

2. Kunskapspodden
Att skapa relevant kunskapsinnehåll för organisationens målgrupper är standardlösningen för modern marknadsföring, där podden också har en självklar plats. Ni som organisation får högre trovärdighet hos era målgrupper och ert kunskapen sprids med er som avsändare. Ett att många aktuella exempel är Cision som lanserat podden Passion för kommunikation där spännande gäster ger exempel från sin vardag, vilket indirekt också berättar om värdet av det som Cision kan erbjuda. Den gamla skolans podcast med dagens modell för marknadsföring.

3. Omvärldspodden
Fabel producerar bland annat Folkbildningspodden för Folkbildningsförbundet, där målgruppen är anställda inom studieförbunden och tanken är att ta upp aktuella frågor för folkbildningen i stort. Just att få anställda och engagerade att lyfta blicken över de dagliga utmaningarna är något som många organisationer kämpar (eller borde kämpa) med, där podden kan vara ett enkelt sätt att ta till sig öppna, längre resonemang. Istället för att samla anställda på möten och konferenser är podden ett friare sätt att kunna fundera och reflektera när det passar just den personen bäst.

4. Fråga-svar-podden
I en organisation där mycket av kontakten med kunder, medborgare eller medlemmar handlar om rådgivning kan podcasten vara en personlig länk. Med inspiration från klassiska P1-program kan ni som organisation komplettera era ”Vanliga frågor” eller kundtjänst med detaljerade svar från kunniga experter. SBABs och Hemnets Bostadspsykologen är ett av flera sympatiska poddar av den här typen.

5. Internpodden
Intern information är en ständig utmaning för större organisationer. När intranätet och personalmötet inte räcker, kan podden vara ett kompletent. Nyligen startade till exempel Taxi Stockholm en podd för sina runt 5000 förare – ett extra bra initiativ för en bransch där radion alltid står på! Denna typ av nutida anslagstavla och metod för fortbildning är antagligen det användningsområdet vi kommer se växa snabbast inom företagssektorn. (Tyvärr för oss utanför Taxi Stockholm är Taxipodden stängd – en bra lösning när man tar upp känsliga ämnen eller har gäster som känner sig osäkra i offentligheten.)

6. Händelsepodden
Många stora mötesplatser lider ofta av ett överflöd av samma typ av information från liknande avsändare. Du som varit på ställen som Bokmässan, Almedalsveckan, Harmoniexpo eller valfri annan branschmässa vet att det är svårt att nå igenom. Det finns helt enkelt andra veckor på året som är bättre att försöka nå era målgrupper. Passa istället på att använda andra händelser som inte är lika uppenbara för er men där ni kan nå dem ni vill genom en podcast. Ett bra exempel är Arla Idrottshjältar där Arla kombinerade sin satsning på mjölk som sportdryck med innehåll som spann vidare på det pågående OS i Sotji.

Published